Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
SVERIGE OCH PREUSSEN 1 7 0 1 —1 7 0 9.
171
konung August och öfver på Stanislai sida; efter en sådan
»unanimus consensus» vore erkännandet för det preussiska
hofvet en naturlig sak. Konung Fredrik hade dess utom nyss
lofvat England och Holland att ej börja krig i Polen. Han
uttryckte vidare den förhoppningen, att då kejsaren och andra
magter för truppers öfverlåtande bjudit både land och
penningar, konung Karl »vid detta tillfälle ville något in specie
offerera», och frågade, hvilka fördelar man å svenska sidan vore
sinnad att medgifva Preussen mot den antagna grundvalen.
Då de. svenske ministrarne svarade, att detta ankomme på
Preussens förslag, läto de preussiske förspörja missnöje öfver
att Elbing ej genast öfverlåter utan skulle inbegripas bland
vilkoren i traktaten; den staden vore Preussen förut tillsagd
och för öfrigt ett conditio sine qua non, utan hvilket »hela det
andra verket torde komma att studsa». Emellertid skulle
konung Fredriks tankar om det andragna inhemtas.
Rosenhane fick därefter, emedan han ännu ej var färdig
med sin ekipering, enskildt företräde hos konungen och sökte
för honom framställa äran och nyttan af att med konung Karl
samverka till freden i Polen och den evangeliska religionens
bästa. Detta upptogs väl, men stötte på det gamla hindret:
konungen hade förmodat, att hans önskan angående Elbing först
skulle villfaras, innan man gick vidare. Först mot
öfverlåtan-det af denna stad ville han lemna en skriftlig försäkring om
grundvalen, och ligen sades styrka honom härutinnan L).
Det svar, som följde på första konferensen, antydde, att
konung Fredrik, i anledning af den nyss träffade
öfverens-kommelsen med sjömagterna, ej det året kunde inlåta sig i
krig till Stanislai förmån. Sverige skulle dock skörda vigtiga
fördelar däraf att Preussen förklarade sig för den nyvalde: de
polske store, som ännu voro emot honom, skulle därigenom
vinnas för hans sak. Men såsom vederlag för erkännandet
fordrades stora fördelar: först och främst Elbing, hvarförutan man
ej ville inlåta sig på någonting; vidare polska Preussen, utom
Dantzig, exspectansrätten på Kurland, om den nu regerande
fursteätten utslocknade, samt hemfallsrätten till Ost-Preussen, hvilken
nu tillhörde republiken. Man medgaf likväl, att konungen af
Rosenhane den 11 Mars 1705.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
