Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
ERNST CARLSON.
10
Sverige hade mångdubbelt större anspråk att göra gällande
och ville gärna gå in på dessa Med andra ord, man skulle
gärna vara med om att dela bytet i Polen, men ville på förhand
ej åtaga sig något af vigt; med den beredvillighet man i början
visat att gå Karls önskningar till mötes var det slut, sedan
försöket misslyckats att vinna Elbing redan före traktaten.
Med detta svar afsändes sekreteraren Brimell till det
svenska lägret. Konungen fann underligt, att Preussen nu drog
sig undan, då det i förstone utlåtit sig fördelaktigt om själfva
grundvalen. Ehuru intet verksamt bistånd från dess sida
innevarande år vore att förvänta, ville han likväl att
underhandlingen skulle fortsättas; ja, äfven om Preussen, utan att tills
vidare deltaga i kriget, endast afsade sig alla förbund med
konung August samt lofvade erkänna Stanislaus och vid
freden garantera hans värdighet, var Karl villig att medgifva det
sådana förmåner som att Ermeland finge genast besättas och
Elbing efter freden; för närvarande behöfde han själf denna
stad såsom varande en vigtig fast plats och upplagsort för
krigsförnödenheter 2).
Redan af dessa första uttalanden, hvarmed den nya
för-bundshandlingen öppnades, var klart huru olika de syften voro,
som drefvo de båda konungarne att närma sig hvarandra. Karl,
som ej önskade några eröfringar, hade förut ej vetat, med
hvilken fordran han skulle möta Preussens lystna anspråk. När
han nu sent omsider inlät sig på den länge erbjudna närmare
förbindelsen, skedde det uteslutande för att vinna Preussens
bistånd till upprätthållande af Stanislai vacklande tron. Han
ville därföre hälst, att Preussen med honom skulle åtaga sig
den nyvaldes försvar på ett kraftigt sätt. Då detta visade sig
icke kunna för tillfället åstadkommas, ansåg han sig likväl
genom vigtiga medgifvanden böra köpa dess bifall till hvad
skett: kunde blott hofvet i Berlin förmås att afsvärja konung
Augusts parti och på något sätt antaga sig Stanislai sak, så
hade Karl sedan lättare att vända sig mot Ryssland 3). Men
han lemnade ej ett ögonblick det föresatta målet ur sigte;
’) Rosenhane och Leijonstedt den 19 Mars 1705.
2) Till Rosenhane och Leijonstedt den 27 Mars.
3) Tsaren gjorde genom Preussen fördelaktiga fredsanbud och i själfva
verket ansågs vid denna tid en uppgörelse med honom lättare verkställbar än
med Polen. Hermelin till Palmqvist den 12 April.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
