Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
ernst carlson.
70
skulle likväl stå drottningen af England och kurfursten af
Hannover öppet att biträda det samma l).
Förbundet skulle i motsats till de föregående, som slutits
pä viss tid, vara »evigt». Det innefattade först och främst en
ömsesidig garanti för de båda konungarnes länder; de skulle vid
förekommande behof bistå hvarandra med en hjälphär af 7,000
man. De åtogo sig vidare att skydda protestanterna i Tyska riket,
Ungarn, Polen och Schlesien och att vid freden med Frankrike
bevaka deras rättigheter. Slutligen skulle de ock gemensamt
söka upprätthålla den tyska riksförfattningen och westfaliska
freden. En separat artikel bestämde, efter hvilken grund
direk-toriet i nedersachsiska kretsen skulle vexla.
Oaktadt förbundet således var »ett blott och till ingens
men ländande foedum defensivum», så höll man likväl strängt
på dess hemlighållande. Ilgen hade därför med egen hand
skrifvit själfva originaltraktaten, och till och med för Hannover
sökte man dölja afslutandet2). Strax därefter återkallades
Rosenhane, emedan konungen nu fann de dryga kostnaderna
för en ambassadörs hållande onödiga, men Leijonstedt 3)
kvarstannade för att upprätthålla förbindelsen med det preussiska
hofvet.
Ännu ett fördrag till trosförvandternas förmån hade Karl
att afsluta, innan han lemnade Tyskland. Men sedan han i
enlighet med sitt löfte aftvungit kejsaren en öfverenskommelse
angående de schlesiska protestanternas rättigheter4), bröt han
äter upp mot Polen. Europa andades lättare, då det moln,
som så länge hotande lägrat sig vid synranden, drog sig bort
mot öster.
5.
Underhandlingen med Preussen hade altså ledt till ett helt
annat mål än som från början åsyftats. Karl hade
visserligen lyckats få Stanislaus erkänd, men först sedan fred var
sluten med republiken och med August. Preussen hade också
1) 11:te artikeln.
2) Rosenhane och Leijonstedt den 7 och 27 Augusti 1707.
!) Han kvarstannade till 1710, då han, utnämnd till kansliråd, återkallades.
4) Den 22 Augusti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
