Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
strödda meddelanden. ii.
28
Om segervinningen i Guds moders herberge öfver de otrogne
svenskarne.
Då den utsatta dagens morgon annalkades och solen klart strålade
och sålunda frälsningens dag förestod, uppkom ett stort mörker genom
den Himmelska Fruns beskärm, i det de rättrogne och de otrogne
allestädes stodo tillsammans på vaktposterna, men de gudfruktige med
större räddhåga än de andre höllo vakt och med stor ifver skådade åt
den östra sidan, afbidande den efterlängtade slutliga befrielsen, och med
innerlig klagan framburo böner till Guds moder i sina hjertan, då kom
före den tredje timmen på dagen den efterlängtade synen: och si, herrligt
uppenbarade sig den glädjebringande företeelsen, den af de gudfruktige
vojevoderna, ja, icke så mycket af dem som af Guds moder, till
herberget afsända hären. Och alltså ihjälslogo de vakthafvande rättrogne
svenskarne, som med dem voro på vaktposterna; ty icke ville den allra
renaste, att hennes högheliga hus skulle bevakas af desse hedningar, och
att de skulle der hafva sin varelse, otrogne såsom de voro och
orättfärdigt traktande efter kristet blod, utan alltså drabbade med rätta
dem sjelfve Guds vrede, så att de rättrognes hand med svärd utrotade
alle de otrogne, både inom och utanför klostret, Men den svenske
vojevoden med de återstående svenskarne satte sig fast i sin kammare,
stridande väldeligen och icke viljande gifva sig. Men en tillskyndande
hjelpstyrka från de gudfruktige gaf uppmuntran i den stora glädjen
och bekymrade sig icke det minsta om skräcken för svenskarne, och
vid den timmen utrotade de rättrogne äfven de återstående variagerna,
men togo den svenske vojevoden och dem, som med honom voro,
lefvande, ty vedergällningen kom öfver dem, som kallade sig fiender,
efter måttet af deras fiendskap. Och sålunda frälstes ändtligen Guds
moders hus från hedningarnes styggelse, och de ogudaktiges hån, som
de yttrat emot de rättrogne, gick i fullbordan på de gudlöse sjelfve,
genom den obefläckade försvarerskans, den allra renaste Guds moders
nåd och hjelp.
Om tsarens krigshärs ankomst till Guds moders herberge.
När de af de gudfruktige vojevoderna afsände krigsmännen
nalkades klostret, uppläto de, som voro i herberget, portarne för dem,
och de gingo hvarandra till mötes och omfamnades och kysstes. Ty
de, som voro i herberget, gladde sig, att de voro befriade från
vari-agernas eröfring och deras förtryckande ondska, men äfven de
ankommande jublade högljudt, ^emedan den renaste Guds moder hade
förunnat dem att inkomma i klostret utan strid och blodsutgjutelse, och
båda ilade till sammans till kyrkan, springande om hvarandra,
uppsändande lof och tacksägelse för allt t.ill Vår Fru och utgjutande inånga
tårar af stor glädje inför hennes undergörande bild. Men iguinenen
och Klosterbröderna gingo före dem till kyrkan, och föllo med andakt
ned inför Guds moders undergörande bild och bådo med tårar och
uppsände tacksägelse till Guds moder och förrättade böner för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
