Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
h. hjärne : utdrag ur ryska krönikor.
237
Om de af den gudfruktige tsaren afsände vojevodernas ankomst
till Guds moders herberge efter belägringen.
Och vid den tiden gick ett stort rykte om denna Guds moders
högherrliga och förunderliga seger öfver fienderna ut öfver alla det
ryska landets bygder, och sammaledes kom ock mycket tal derom till
sjelfherskaren. Och den gudfruktige storherren tsaren och storfursten
öfver hela Ryssland Mikael Feodorovitsj fröjdade sig mycket och
hembar stor tacksägelse åt Herren Gud och den högheliga Guds moder,
derför att hon så herrligt hade frälst sitt herberge från fiendernas
myckna anlopp och yttermera förlänat en underbar seger öfver dem.
Och alltså fattade han i sitt hjerta, till följd af sin stora ifver, en
stor kärlek till Guds moders undergörande bild och sände åter till
hennes herberge sina vojevoder, Feodor Plesjtjêjev ocli Vasilij
Nepliu-jev, för att försvara det emot den illfundige svenske vojevoden, som
uppspärrade sitt svalg till att uppsluka det samma, och emot hans
otrogna krigshär, som vistades i de omgifvande städerna och nejderna.
Och han befalde sina genom den renaste Guds moders nåd frälste
vojevoder, som efter belägringen vistades i hennes herberge, sedan de
vunnit seger Öfver fienderna, nämligen knäs Simeon Prozorovskij och
Leontij Veljiaminov, att med de trupper, som när dem voro, infinna
sig i tsarstaden Moskva. Och de afsände uppnådde Guds moders
herberge, och till sammans med vojevoderna och krigshären, som der
voro, förrättade de bönesånger inför hennes heliga och undergörande
bild och vordo herbergets gäster *).
Huruledes deri svenske vojevoden åter sände en krigshär af otrogne
ifrån Stora Novgorod emot Guds moders herberge, på andra året efter
belägringen.
Till den svenske vojevoden Jakob Pontusson, slem i åminnelse,
kom ett rykte, att tsarens vojevoder hade aftågat från Guds moders
herberge med sin krigshär. Hvad gjorde då den lede fienden? Såsom
ett lejon rasade han åter emot Guds moders hus, på andra året efter
hennes högherrliga seger öfver honom, och lössläppte åter sin
inneboende ondska och uppväckte åter, fnysande af vrede, ett mäkta
stormigt oväder; i stort öfvermod utsände han många af sina trupper, och
den lede skälmen upphemtade till dem mäkta fräcka ord utur sin
illfundighets förrådskammares öfverflöd, befallande dem att intill
grunden förhärja Guds moders hus, och (o ve!) den fördömde befalde att
sönderslå och förkrossa hennes, vår försvarerskas dervarande heliga och
undergörande beläte, och på det att icke ens hennes heliga namn måtte
varda ihågkommet, befalde han att intill hvart enda tegel nedrifva och
förstöra hennes kyrka. O skändlige och i önska förhärdade hedning!
O leda och tyranniska fräckhet, som gudsförsmädaren hemtade ur sitt
illfundiga hjerta! Och alltså uppfylde de fördömde fienderna sin i 11—
*) Här är ett kap. utelemnade Anm. af den ryske utg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
