Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
strödda meddelanden. ii.
28
fandige vojevods ondskefulla befallning och aftågade med stor djerfhet
och fräckhet, bröstande sig i sitt oförstånd, för att i ett ögnablick
gripa och uppsvälja det ensamma (herberget), väntande, att det skulle
vara utan krigare och hafva föga styrka.
Om Guds moders undergörande beläte, huruledes det icke rörde
sig ur sitt ställe, der det ock intill nu står qvar.
Då alle, som i herberget voro, förnummo^ att åter eu stor här af
hedningar tågade emot dem med stort öfvermod, råkade de i rådlöshet
och stor förskräckelse, men kommo så åter till enighet: någre
nemligen, som älskade Kristus och satte fast tro till den högheliga Guds
moders undergörande bild, satte sin förtröstan till hennes fasta
beskärm, men andre åter, som voro fåfänglige och räddhågade och i den
yttersta förtviflan, skälfde af skräck och bäfvan och ville fly ur den
oöfvervinneliga herskarinnans herberge med det undergörande belätet
till tsarstaden Moskva. Och de fåvitske fördristade sig att utföra detta;
de befalde presterskapet att sjunga böner inför det samma. Och då
ryktet derom spred sig i herberget, uppfyldes alle, som der voro, af
fasa och, försmältande i tårar, ilade små och store, skyndande om
hvarandra, till kyrkan, och alltså genljöd herberget af den gudfruktiga
och endrägtigt, i tron på Guds moder befästa menighetens snyftningar
och ifriga böner, som uppsändes till Herren Gud och vår otadliga
försvarerska, att hon icke måtte vika från sitt herberge med sin nåd
och sitt beläte. Efter bönesången grepo sig åter de fåvitske
befäl-hafvarne an med sitt fåfängliga värf och befalde presterna att fatta
Guds moders undergörande beläte, och desse lupo på deras befallning
till för att taga det samma från dess plats, der det stod, och sålunda
fattade de det än här, än der, viljande flytta det samma. Men den
utvalda och oöfvervinneliga herskarinnans, Vår Frus den högheliga
Guds moders undergörande bild rörde sig alis icke ur sitt ställe, ty
den högheliga täcktes icke öfverantvarda sin af Gudi utvalda bostad
hedningomen till beskymfande, och då alle närvarande sågo detta
öf-vernaturliga under, uppfyldes de yttermera af fröjd och satte utan
återvändo sitt hopp till Herren Gud och den renaste Guds moder, vår
fasta mur och värn, bedjande under tårar: »Utbred dina armar, i hvilka
du famnat allas Herre såsom en liten pilt, och öfvergif, för din myckna
nåds skuld, icke oss, som alltid förtrösta uppå dig!»
Om dem, som utsändes till att kunskapa om kättarnes antåg emot
Guds moders herberge.
Sedan de rättrogne förrättat sin bön, uppgjorde de en plan att
utforska de otrognes antåg emot herberget, hurudan och huru stor
deras här var, och afsände någre af de rättrogne och med dem såsom
befälhafvare Vasilij Zmijev. Och de utsände framryckte 20 verst från
herberget, och si! de skådade en stor här af kättare, som framtågade
emot floden Sias, viljande öfvergå den samma, och då de rättrogne
sågo en sådan oräknelig här af otrogne, öfvermodige vedersakare, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
