Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
anmärkningar till geijers sv. folkets historia.
243
laga, som år 1874 utgafs. Bland dessa är det de, som röra andra
delen, hvilka vi afsett att med nedanstående anteckningar i vår mån
komplettera.
Sid. 4, not. 9. Peder Swarts upgift (Klemmings uplaga, s. 1),
att Gustafs »modersyster, fru Christina, herr Sten Svantesons», var en
af de »gamla fruar här i riket», som voro närvarande vid Gustafs
födelse, synes ej behöfva tolkas så, att hon vid det tillfället var Sten
Stures gemål: den behöfver ej innebära mera, än att hon såsom sådan
var allmänneligen känd vid den tid, då Peder Swart erhöll uppgiften
om, att hon vid det ifrågavarande tillfället varit närvarande.
Sid. 5, r. 23. Med »Alexandrum» menas sannolikt en den tiden
använd lärobok i latinsk grammatik kallad Doctrinale puerorum och
författad af Alexander de villa Dei, en lärare i Paris omkring år 1200.
Se Löfstedt, Om Sveriges skolor före 1571, s. VII, XIV. (I Nisbethska
flickskolans i Upsala årsredogörelse 1875—76).
Sid. 8, r. 1. Den lübske borgmästaren Brömses vanliga förnamn
var Claus, ej Nils. (Jfr Waitz, Jürgen Wullenwever I, s. 72, m. fl. st.).
Som bekant, äro dessa namn endast olika former för Nicolaus.
Sid. 14, r. 20. Namnet på den upländske adelsman, som kort
efter nyåret 1521 kom till Mora, var Inge Michelson. (Se Peder
Swarts krönika, s. 10). Hans namn förekommer sedan i förteckningen
på de frälsemän, som voro närvarande vid riksdagen i Vesterås 1527
0Granlund, K. Gustaf I:s Registratur IV, s. 232).
Sid. 15. r. 1. Sedan Lima socken 1868 blifvit delad, tillhör
Sälens by Transtrands socken.
Sid. 15, r. 25. Gustaf »lätt plundra en hoop Tydshes
kramgods», säger Peder Swart (Klemmings ed., s. 18). Jfr Allen, De tre
nordiske Rigers Historie, III, ii, 447, not. 1.
Sid. 15, not. 1 och sid. 23, r. 38. Första gången Gustaf finnes
hafva fört titeln riksföreståndare är i tvenne bref daterade Vadstena
den 23 aug. 1521 (Granlund, K. Gustaf I:s Registr. I, 5, 6). Nu
upgifver visserligen Peder Swart (sid. 45) att mötet i Vadstena ej
började förr än »24 dagen Augusti, thet är S. Bartholomei dagh», men
af det oriktiga tillägget: »hvilken tå föl på 10 söndagh efter
Trinitatis», synes, att hans kunskap om tidpunkten var något sväfvande,
och då i Diarium Vadstenense dagen för mötets början uppgifves till
deri 21 Augusti, så kan ej gerna något tvifvel råda derom, att Gustaf
först efter Vadstenavalet antagit riksföreståndaretiteln. (Jfr Allen, De
tre nordiske Rigers Historie III, n, s. 451, not. 33).
Sid. 23, r. 34. Gustaf behöfde vid sin ankomst till Östergötland
icke använda hotelser för att förmå Hans Brask att emottaga sig som
vän, ty redan den 25 juli var det öfverenskommet, att biskopen skulle
sluta sig till honom (Granlund, Gustaf I:s Registr. I, s. 3; jfr Allen,
anf. ar b. III, n, s. 450, not. 29).
Sid. 23, rad. 37. Peder Swart berättar väl (s. 45 f.), att de i
Vadstena församlade erbjödo Gustaf konungavärdigheten, men om så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
