Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
strödda meddelanden. iii.
54
hade varit förhållandet, så är det icke sannolikt att Gustaf skulle
underlåtit att nämna derom i sin framställning till ständerna i Vesterås
1527 (Granlund, Gustaf 1rs registr. IV, 201 f.), då denna särskildt
skulle ådagalägga, att han icke eftersträfvat kronan, utan endast bedd
och så godt sbm trugad mottagit och behållit henne.
Sid. 24, r. 9. Att Gustaf Trolle först i slutet af augusti 1521
kan hafva begifvit sig till Danmark, synes deraf, att han den 25
augusti deltagit i utfärdandet af ett bref i Stockholm. (Se Allen, anf.
arb. III, ii, s. 452, not. 36).
Sid. 24, not. 10. Nils Bosons dråp inträffade den 14 febr. 1522.
(Se Allen, anf. arb. III, ii, s. 463, not. 47).
Sid. 33, not. 5. Norska riksrådet upsade Kristiern lydnad den
5 augusti 1524 (Allen, anf. arb. IV, n, s. 231 och s. 561, not. 36).
Häraf följer, att orden »följande året» måste utbytas mot »samma år».
Sid. 34, r. 35 och sid. 64, r. 4, Det var endast norra Bohuslän
(Viken), som Gustaf behöll till 1532. (Se Tegel, Gustaf Ls krönika.
I, s. 43; Granlund, Gustaf I:s Registratur, I, 318 samt Tegel, anf.
arb. I, 304).
Sid. 35, r. 13, 14. Som bekant har Anjou (i Palmblads
»Läsning för bildning och nöje», 1848, s. 106—111 och i Svenska
Kyrkoreformationens historia, I, 66, not. **) bestridt upgiften om att
Laurentius Petri studerat i Wittenberg. Ett, såsom det vill synas,
afgörande bevis för, att ban verkligen studerat under Luthers ledning, har
emellertid blifvit meddeladt af Annerstedt i Upsala universitets historia
I, s. 78, not, 3.
Sid. 36, r. 3, 4. Upgiften om Laurentius Petris utnämning till
professor i Upsala (förmodligen hemtad från Peringskiöld, Monumenta
Ullerakensia, s. 240) är utan tvifvel obevislig.
Sid. 36, rad. 7. Att Laurentius Andreæ kort efter Gustafs val
till konung blifvit anstäld i kansliet, är otvifvelaktigt, men deremot
torde den allmänna upgiften, att han blifvit konungens kansler ej
hålla streck. Han förekommer nämligen aldrig i handlingarna under
denna titel, utan bär under den tid, då han i registraturet nämnes
som tjensteman inom kansliet (30/7—2/n 1523, 22/4 1525—9/7 1526),
titeln secretarius *); och så väl under denna tid som under de
närmast följande åren intill 1531 finnes af handlingarna, att andra
personer burit kanslerstiteln, såsom synes af följande förteckning på dem,
hvilka 1523—1531 nämnas som konung Gustafs kanslerer:
Magister Erik Svensson, dekan i Abo, 1 nov. 1523 (Reg. I,
171, 173);
Mäster Sven Jacobsson, kanik i Skara, från början af april 1524—
(Reg. I, 199);
Mäster Hans Scheel, 11 jan., 2 febr. 1526 (Reg. III, 4,49, 51);
!) Han nämnes såsom sådan 3%, 10/9, 129, 14/9, 7io> 7io» Vi i 1523; 22/4,
8/~, 10/7, % 1525; 25/i > 7t 1526. Att han icke nämnes som secretarius i något
bref från 1524, kan bero på en tillfällighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
