Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
anmärkningar till geijers sv. folkets historia.
247
tius Andreæ. — Förutom ledamöterna af Upsala och Vexiö kapitel
voro äfven några af de öfriga kapitlen närvarande. (Se Biskoparnes bref
af den 27 Juni 1527, Beg. IV, 249). — I »Riksens Råds bref på
Vesterås recess» omtalas 16 riksråd såsom närvarande. — Att ombud från
Finland blifvit kallade, upgifves af Anjou, Svenska kyrkoreformationens
historia, II, 2.
Sid. 48, r. 17. Att orsaken till, att adeln tillsades att komma
väl rustad, ej kan hafva varit den, att »konungen räknade på dess
bistånd vid det afgörande steget mot de andliges myndighet», synes
deraf, att biskoparne fingo samma befallning. (Se K. Gustafs bref till
Hans Brask 10 maj 1527, Reg. IV, 163). Orsaken till befallningen
är sannolikt att söka i det oroliga tillståndet i Dalarne.
Sid. 48, r. 26. Peder Swart upgifver, att prelaternes protest
återfans under golfvet i domkyrkan. (Klemmings uplaga, s. 123),
Sid. 50, r. 34. Ture Jönsson nämnes som hofmästare redan den
16 juni 1523. (K. Gustaf Ls Registratur, I, 90).
Sid. 52, r. 19. Antager man som riktig Peder Swarts upgift
(Klemmings ed., 121), att konungens gästabud hållits en söndag före
midsommardagen och att förhandlingarna togo sin början dagen derpå,
så måste riksdagsbeslutet hafva blifvit fattadt antingen den 20 eller
27 juni. Som ständerna voro kallade till den 16 juni
(trefaldighets-söndag), men det icke är troligt, att alla så ordentligt infunnit sig,
att riksdagen kunde öppnas den 17 juni, så förefaller i nu antagna
händelse den senare möjligheten såsom den troligaste, helst som det
bref, hvaruti biskoparne förklarade, att de underkastade sig ständernas
beslut, är dateradt den 27 juni. Anjou (Svenska kyrkoreformationens
historia, II, s. 4) antager, att konungens gästabud hållits den 20 juni
(Kristi lekamens fest), och i sådan händelse skulle beslutet hafva
fattats den 24 juni.
Sid. 52, r. 22, 23. Att under tiden närmast efter 1527 exempel
ej saknas på att biskopar deltagit i rådsmöten, är visadt af Malmström
i Tidskrift för Literatur 1852, s. 110.
Sid. 52, r. 33. Uttrycket »sedan konung Karls räfst stod»
förekommer visserligen så väl i »menige adelns både innan råds och utan»
svar på konungens »framsättningar», som i »riksens råds bref på
Vesterås recess» (den s. k. recessen), men att någon räfst i egentlig
mening icke under konung Karl Knutssons tid egt rum, är visadt af
Styffe i Bidrag till Skandinaviens historia under unionstiden, III,
lxxv—lxxix.
Sid. 58, r. 12 står genom tryckfel i denna uplaga Sture i st. f.
Sure.
Sid. 59, not. 6. Nils Claesson nämnes som rådsherre redan 1508
(Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia under unionstiden, IV,
cccxvi, not. 7).
Sid. 64. Rörande omständigheterna vid k. Kristierns
tillfångatagande har A. Heise i sitt 1877 utgifna arbete »Kong Kristiern den
anden i Norge o g hans fængsling» meddelat uplysningar, som
väsent-Hist. Bibliotek. 1880. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
