Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
f. j. bæhrendtz.
10
anfall icke vore att befara från Rysslands sida, men dervid
fäste man som vanligt i Stockholm föga afseende, i synnerhet
som han vid andra tillfällen framstälde en motsatt åsigt ’). Så
småningom lugnade man sig emellertid åter. Förbindelsen med
Frankrike uppgafs helt och hållet och det alliansförslag, Stael
hemsändt, blef om ock med en viss saknad förkastadt 2).
Förhållandet till Ryssland fortfor dock att vara temligen spändt,
då man icke kunde förmå sig att i neutralitetsfrågan foga sig
efter de framstälda fordringarna. Något fredsbrott befarade
man likväl icke längre på grund af denna tvistefråga, allra
minst som den engelska regeringen vid denna tid visade sig
synnerligen välvilligt stämd mot Sverige.
Fram på sommaren förnyade Ryssland sina påtryckningar
såväl i Stockholm som i Kjöbenhavn. En flotta på 25
linie-skepp och några fregatter utlopp under amiral Kruses befäl
och ankrade vid Möen. Ändamålet med dess utsändande
tillkännagafs i en not, som öfverlemnades både till den svenska
och danska regeringen (30 Juli och 10 Augusti)3). Den ryska
flottan förklarades deri vara bestämd att kryssa i Östersjön
och Nordsjön för att hindra de franska rebellernas handel och
sjöfart samt skydda dessa haf mot deras kaperier. Hvarje
fartyg, som seglade under den s. k. franska nationalflaggan,
skulle uppbringas, och de neutrala fartyg, som befunnes
destinerade till franska hamnar, skulle tvingas att taga en annan
kurs. De maktegande i Frankrike hade, sedan de omstörtat
allt i sitt eget land och sölat händerna i sin konungs blod,
genom ett högtidligt dekret förklarat sig för deras vänner och
beskyddare, hvilka i andra stater vågade begå liknande brott.
De hade derigenom försatt sig i krigstillstånd mot hela Europa,
och neutralitet hade blott kunnat ega rum, der klokhet tvungit
att dölja fiendskapen. Nu förefunnes emellertid icke längre
detta skäl, sedan Europas starkaste makter förenat sig mot
dessa fiender till folkens säkerhet och lycka. Det vore derför
rättvist, att de, som icke kunde deltaga i striden, åtminstone
understödde den gemensamma saken genom att afbryta ali
handel och förbindelse med orostiftarne. Noten slutade med
en vänskaplig uppmaning till de respektive regeringarna att
icke under närvarande förhållanden lemna konvoj er åt fartyg,
som vore destinerade till Frankrike, samt att föreskrifna alla
1) Den 27 Juli skrifver hertigen till Reuterholm (R. P.): »Jag anser
Stedingken antingen förskrämd eller oförfaren i sin ministeriela väg, då det
ej ankommer på komplimenter, ty antingen är det för insyltadt väl eller äro
vi à couteau tiré med Ryssland, ochjdetta har nu hela tiden varit som
an-dagsfebern».
2) Schinkel-Bergman, III, s. 56.
3) En afskrift af den ryska noten är bilagd dep. till Stedingk af den 2
Augusti 1793. För detta och följande rörande neutralitetsfrågan jemför Holm,
I, s. 66 ff. och Bour going, II, 2, s. 268 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
