Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 sveriges förh. t.ryssland under gust. iv adolfs förmyndarstyr. 283
att någon förbindelse mellan Armfelt och kejsarinnan icke längre
kunde komma i fråga, sedan han upphört att vara en offentlig
person — en uppgift, som Stenbock dock tillät sig att betvifla.
Beträffande neutralitets- och subsidiefrågorna intog Ryssland
fortfarande samma ställning som förut, och hvarken hertigen
eller hans underhandlare i Petersburg lyckades åstadkomma
någon ändring deri l). Katarina ville först se, huruvida den svenska
regeringen hade fullt allvar med giftermålsförslaget, innan hon
beqvämade sig till några eftergifter. För ögonblicket behöfde
hon dessutom sjelf sina penningar för rustningarna mot Turkiet,
hvilka företogos, midt under det brist och dyr tid rådde öfver
allt i hennes rike 2). I neutralitetsfrågan vågade hon icke för
England göra några öppna medgifvanden, allra minst som denna
makt visade sig synnerligt benägen att taga Porten under sitt
beskydd. Ju närmare tidpunkten för utbrottet af det turkiska
kriget kom, desto nödvändigare blef det emellertid för Katarina
att försäkra sig om Sverige. Under sådana förhållanden ansåg
hon det icke lämpligt, att längre uppskjuta förbindelsen mellan
Gustaf Adolf och Alexandra. Markoff började nu försäkra, att
hon vore beredd till stora uppoffringar, om blott giftermålet
komme att gå i fullbordan. Särskildt gaf han bestämdt löfte, att
Armfelt icke skulle blifva mottagen i Ryssland, om han der
sökte en tillflykt 3). Beträffande subsidierna lät det också godt 4).
Ett hinder tycktes visserligen ligga i de båda kontrahenternas
olika religion, då kejsarinnan icke ville tillåta sin sondotter att
afsvärja den grekiska läran, men från rysk sida tog man för
gifvet, att detta icke heller skulle erfordras. Den svenska
nationen, yttrade Markoff vid ett samtal med Stedingk om denna
sak, vore alltför upplyst att fästa sig dervid ; å andra sidan borde
man i Sverige besinna, att ryssarne deremot icke vore nog
framskridna i bildning för att kunna förlåta ens Katarina, om hon
medgåfve, att storfurstinnan ändrade religion 5). Frågan
behandlades dock blott i förbigående och utan att de svenska
under-handlarne närmare inläto sig på densamma, förmodligen emedan
de saknade instruktioner för sådant fall.
Katarina sjelf uppgjorde härunder planen till ett personligt
sammanträffande mellan Gustaf Adolf och Alexandra, hvilket
borde ega rum i Petersburg6). En konungens resa till
Finland skulle tjena som förevändning att föra honom i närheten
*) Stedingks dep. af den 27 Febr. och 14 Mars. Jfr de anförda brefven
mellaiti hertigen och kejsarinnan.
2) Stßel, III, s. 27 ff.
3) Dep. från Stedingk under April 1794.
4) Markoff yttrade derom skämtande till Stedingk: »qu’on en ferait une
pacotille, dont on chargerait une jeune et jolie princesse». Dep. från Stedingk
af den 23 Mars 1794.
5) Stedingks dep. af den 16 April 1794.
6) Bernhardi, III, s. 717.
Hist. Bibliotek. 1880. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
