Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia. 291.
Men vill man skåda ett utförande i verkligheten af
merkantilsystemets teorier, sådant det kanske blott en gång
förekommit, må man följa förloppet af det monopol för exporten af
ett annat bland rikets vigtigaste alster, nämligen tjäran, som 1648
kom till stånd; ty i hänsynslös följdriktighet söker det sin like,
och emedan inga vigtiga främmande afsigter inblandades deri,
har dess historia kunnat förflyta i nästan typisk renhet.
Den industri, hvarpå detta monopol grundade sig, hade vid
dess stiftande redan utvecklat sig till ganska storartade
dimensioner och fäste* vid sig än större förhoppningar för framtiden.
Troligen af gammalt inhemsk i Sveriges och Finlands skogiga
bygder och omnämnd i offentliga handlingar åtminstone från Gustaf
Wasas tid hade den dock under hela 16:de århundradet fört ett
tynande och obemärkt lif. Men när genom den snabba
utvecklingen af sjöväsendet i det vestra Europa efterfrågan på tjära
och beck på verldsmarknaden alltmer ökades, steg äfven vigten och
värdet af denna näringsgren, och det låg i öppen dag, hvilken
fördel ett med skogar välförsedt land skulle kunna draga af ett klokt
begagnande af denna omständighet. Detta undgick icke heller
den alltid vaksamme Gustaf Adolfs ögon, och redan från hans tid
kan man datera styrelsens ingripande för att ordna, leda och
upphjelpa äfven denna branche af fosterlandets industriella lif.
Först gälde det att förbättra sjelfva tillverkningen, i hvilken på
grund af den hastigt stigande efterfrågan åtskilliga missbruk
synas hafva inritat sig, samt i den införa redbarhet och metod
jemte sparsamhet med skogen. I sådan afsigt utfärdades
redan 1628 rikskanslerens pass för en viss Hans von Schwindern,
troligen härstammande från Holland, att resa omkring i Sverige
och utforska, hvar bästa lägenheten kunde finnas till anläggande
af tjär- och beckbrännerier1). Derpå följde tillståndsbref för
samma person jemte en kompanjon David Gr un o w att utan
afgift till kronan på hennes skogar i Vadsbo och Vermland samt
på Tiveden under sex år »efter ett nytt manier» drifva
tjär-handtering 2). Af Kristinas förmyndare gafs honom uteslutande
privilegium att inrätta beckbränneri i Göteborg 3), hvarjemte han
mot särskilda fördelars erhållande förband sig att lära allmogen
i Elfsborgs och Göteborgs län sin metod att bränna tjära och
sjuda beck4). För att kontrollera, att intet förfalskadt gods
ut-lemnades i marknaden, varan till »kladd» samt riket till skada och
förderf, tillsattes 1641 i alla stapelstäder, derifrån tjära och beck
utskeppades, edsvurna tjärvräkare, som skulle granska
tjärtunnorna såväl till rymd som innehåll och såsom ett tecken till
!) R. A.; B. tj. k. 1648—1714-, bandi. ang. tj. k. odat.
2) Ders. dat. Marienburg den 13 Augusti 1629.
3) Bekräftadt 1639 d. 27 April af Axel Oxenstjerna ocli Jak. de la Gardie.
R. A; B. tj. k. 1648—1714; handl. a. tj. k. odat.
4) Ders. 1634 d. 23 Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
