Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
o. fyhrvall.
10
gillande förse dem med stadens märke. Genom dessa och dylika
mått och steg växte tjärhandteringen ganska betydligt. Under
de sex åren 1627—1632 hade den i medeltal kunnat sända till
utlandet något öfver 4,000 läster pr år ~A), intet år mer än omkring
5,700 ; men 1647, eller året före kompaniets inrättande, hade den
bragt detta belopp upp till en summa af 8,500 läster2).
Sätet för denna industri utgjordes öfver hufvud af Sveriges
och Finlands skogiga trakter, med undantag af Svealands
bergslager, der kolning till brukens behof trädde i dess ställe.
Distrikten voro således tvänne Norrland, med Finland samt
Wermlands, Smålands och angränsande landskaps tillstötande
skogstrakter jemte Gotland. Men handteringens egentliga hemland
var dock Finland. Här bedrefs den dels i Savolax och Karelen,
hvarifrån varan fördes på de vidt utgrenade vattendragen till
Lapstrands marknad, der Viborgs borgare mötte och uppköpte
den, dels äfven längs Botniska vikens kust med afsättning på
Stockholm och Åbo. Landets södra och sydvestra delar synas
deremot obetydligt deltagit i denna industri.
Exportorterna voro i främsta rummet Stockholm och Viborg.
Abo, som omkring 1630 legat öfver det senare synes derefter
hafva gått tillbaka, antagligen genom konkurrens af Stockholm,
och sjönk under kompaniet allt djupare. Från södra Sverige gick
tjäran förnämligast öfver Göteborg samt Kalmar och Vestervik.
Priset på utskeppningsortcrna var synnerligen ostadigt. Af
Cronholm bestämmes det omkring 1630 till 2 rdr pr tunna. Under
åren närmast före kompaniets inrättande säges det vanligen hafva
varit 15 à 20 rdr pr läst à 12 t:r, men också stundom nedgått
till 36 à 40 d. k.-m.3).
För att än mera utveckla denna så lofvande industri och
med full säkerhet kunna påräkna, att vinsten af densamma skulle
komma rikets egna undersåtar och icke utländingen till godo,
var det som man ville taga rättigheten att föryttra dess alster
på den internationella marknaden från rikets köpmän i
allmänhet och öfverlemna den åt ett slutet bolag. Tidigare
försök i samma riktning hafva icke saknats. Den ofvannämnde
Hans von Schwindern fick redan af Gustaf Adolf rättighet att
af allmogen i Vestergötland uppköpa så mycket tjära, som den
kunde aflåta och han betala. Och då samme man åtog sig att
lära allmogen i Elfsborgs och Göteborgs län sin förbättrade
metod i tjärtillverkningen, skedde det mot vilkor, att han skulle
få uteslutande rätt att handla med tjära och beck i de länen.
Men man lät honom också för att i landet sprida
handelsmanna-duglighet förbinda sig att, om någon borgare der i orten ville
0 Cronholm, Sv. hist. under Gust. II Adolf, IY, tabb. C.-H.
2) Odhner, Sv. hist. und. Kristinas förmyndare, s. 269. Anm. B.
3) 1 rdr sp. omkr. 1648 = 83/4 d. k.-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
