Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
0. f yh uv all.
8
hvarjemte man lofvade, att inga flera dylika anläggningar skulle
få uppstå. Betalningen, som kompaniet skulle gifva för det gods,
det uppköpte, bestämdes till 15 rdr sp. eller 19V2 d. s. m. pr läst
à 12 t:r af tjära och 36 rdr sp. efter kjirs pr dito af beck.
Kronans tull skulle under hela oktrojtiden utgå med 2 rdr 6 öre pr
läst i helfritt skepp med förhöjning i vanlig proportion för andra.
Vidkommande kompaniets inre organisation äro
underrättelserna temligen knapphändiga. I privilegiibrefvet står
blott, att endast inländske män egde rätt att deri participera
och bland dessa företrädesvis borgerskapet i Stockholm och
Viborg x). Styrelsen öfver det hela skulle föras af några visse
i tjärhandeln förfarne, dertill af alla participanterna utsedde
män2). Det för affärernas bedrifvande erforderliga kapitalet
kunde, om privilegiiemottagarne så önskade, bringas till hopa
genom offentlig aktieteckning. Men när den för den samma
faststälda terminen gått till ända, skulle kompaniet »slutas»,
och ingen hafva makt att komma derin mot participanternas
vilja. Detta är allt hvad som stadgas genom privilegierna.
Karl Gustaf tillade för de finska stapelstäderna, då de 1654
intogos i kompaniet, rättigheten att för egen räkning välja en
direktör, som skulle taga deras fördel i akt. Och bredvid
privilegierna tillsatte delegarne redan första året en kommission
af åtta bland dem sjelfva valda förtroende-män, kallade
assistenter. Dessa skulle utöfva kontrollen och äfven i vigtigare och
svårare fall meddela sina råd åt styrelsens medlemmar 3).
Styrelsen hade naturligen sitt säte i Stockholm, men för affärernas
skötande hade man både på de utländska försäljningsplatserna
och i de finska stapelstäderna kommissionärer, benämnda
faktorer 4). Vid dessa lösliga och föga detaljerade föreskrifter
tyckes det hafva fått bero länge nog, och delegarne hafva varit
beröfvade allt regelbundet och lagstadgadt inflytande på gången
af kompaniets verksamhet. Åtminstone förekommer ingen
antydan om något annat under hela den tid, de första
privilegierna kommo att räcka. När dessa upphörde, och nya
utfärdades 1661, gjordes äfven då intet annat vid saken, än att kongl.
Faktiska förhållandet blef, att blott några af de rikaste
stockholms-borgarne jemte andra i Stockholm boende penningemän kommo att blifva
delegare, åtminstone till en början.
2) Första uppsättningen af denna utgjordes af H. v. Schwindern, de
ofvannämnda Lilliecrantz och Henrik Wolf jemte en viss "Westerman. På grund
af underslef å v. Schwinderns sida (oredlighet i måttet vid beckleveranser till
komp., hemlig och olofiig tjarexport med mera) blefvo de Öfriga snart
missnöjda med honom. Han blef derför om ett par år utträngd och ersattes med
Peter Werhuus. — (R. A.; B. tj. k. 1648- 1714; handl. ang. tj. k. odadt.;
berättelse af P. W:s enka ang. rättegången mellan v. Schwindern och tj. k.).
3) R. A; B. tj. k. 1648—1714; handl. ang. tj. k. odat; Partis iniaga t.
komm.-koll. 5 April 1656. Se äfven P. W:s enkas nämnda skrift!
4) Såsom sådana faktorer i Amsterdam nämnas under 1660 och 1670 talen
Christoffel van Gangel och Joseph Deutz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
