Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
insätta penningar hos honom för denna handel, upptaga honom
till kompanjon l). Några år senare, 1641, förekommer åter samme
v. Schwindern i sammanhang med tjärhandeln, denna gång såsom
sökande uteslutande rätt på »några år» till all tjärutskeppning
från hela riket. Med erfarenheten från kopparkompanierna i
friskt minne afslog regeringen dock denna ansökan, i trots af de
förespeglingar den innehöll, »emedan sådana monopolia betaga
många undersåtar deras näring, i gemen föda mer skada af sig
än gagn samt dessutom præjudicera städernas välfångna
privilegier». Men ville han deremot upptaga andra i bolag och låta
deras penningar löpa jemte sina i tjärhandeln, skulle man räkna
honom sådant till synnerlig förtjenst 2), v. Schwindern förlorade
dock icke modet, utan arbetade rastlöst på sin älsklingsplan,
tjärhandelns ordnande under ett kompani, samt lyckades så
småningom vinna åtskilliga inflytelserika medintressenter i
densamma 3). Omsider kommo också gynnsammare tider.
Lurendrejerierna och missbruken vid tillverkningen tyckas hafva trotsat
regeringens alla åtgärder. Derjemte var priset, såsom ofvan
antydts, vacklande och ostadigt samt kunde på grund af de svenska
köpmännens kapitalsvaghet understundom nedtryckas till ett belopp,
som ansågs rent af oskäligt. När derför äfven holländarne började
göra ansökningar om rättighet att bilda ett kompani för att
utskeppa den svenska tjäran, synes sjelfva rikskansleren,
åtminstone enligt v. Schwinderns eget yttrande, hafva blifvit hans sak
benägen 4). Med holländarne synes man hafva gjort upp saken i
kompromissväg 5). De invändningar som borgerskapet i
landsorterna hade att göra, förklingade obemärkta, och ändtligen
utfärdades oktrojen för det Norrländska tjäruhandelskompaniet,
den 31 Mars 1648 6), att träda i kraft från och med nästa 1 Maj
samt ega bestånd i 20 år, för hvilken tid hela exportrörelsen med
tjära och beck från landet norr om Stockholm och Nyen
uteslutande lades i dess händer. Inom landet var rörelsen deremot
fortfarande fri, äfvensom sjelfva industrien, såvidt den angick tjära,
hvaraf kompaniet var skyldigt mottaga ett obegränsadt qvantum.
Men öfver becktillverkningen fick det makt både att bestämma
dess storlek och att fördela densamma på de befintliga sjuderierna,
1) R. A.; B. tj. K. 1648—1714; H. ang. tj. k. odat. ; Riks- och
Kammarrådens priv. för H. v. Schwindern ang. tj.-tillv. och tj.-h. 23 Mars 1634.
2) R. A.; B. tj. k. 1648—1714; H. a. tj.-k. odaterade. Kongl. Maj:ts
res. 6 Apr. 1641.
3) Bland andra en viss Lilliecrantz och Stockholms magistrat, af hvilka
den sistnämnde inlemnade en egen petition i ämnet, och den förre sedermera
förekommer som direktör i komp.
4) R. A.; B. tj.-k. 1648—1714; H. a. tj.k. odat.; v. Schwinderns skrift
till hofrätten i hans process med tj.-k. 1651 eller 1652.
5) Åtminstone förekomma de begge hufvudmännen för företaget, Henrik
Wolff och Petter Werhus strax derefter som direktörer i kompaniet.
6) Privilegierna hos Stj. C. P. o. Oec. förordn. II: 525.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
