Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
o. fyhrvall.
10
utom skulle, så ofta kompaniets intresse det fordrade, alla
par-ticipanterne sammankallas till allmän stämma, och. vid alla
omröstningar hade 1,000 rdr en röst, antingen de egdes af en eller
flere *). — I privilegierna af år 1689 stadgas, att direktörerna
skola vara fyra, af hvilka två afgå hvart annat och två hvart
tredje år. De väljas äfven nu af intressenterna, hvarjemte den
ofvannämnda grunden för röstberäkningen äfven bibehålles2).
Fördelarne som genom denna monopoliserade handel skulle
tillskyndas såväl riket i allmänhet som tjärindustrien i
synnerhet, voro hvarken få eller obetydliga. Först och främst
skulle derigenom denna rikets »noble och importante vara»,
som »genom utländingarnes praktiker råkat i vrak och
van-vyrdan», åter bringas till sitt rätta värde. Vidare skulle
derigenom, att svenske män med svenska penningar ombesörjde
hennes utförsel »profiten deriveras till rikets undersåtar och
penningarne stanna i landet». Tillverkningen skulle stiga, och
de tjärbrännande distrikten förkofras genom jemn och säker
afsättning. Slutligen kunde man vänta, att kronans tull skulle
utgå noggrannare än förr, hvarjemte det icke torde hafva
undgått statsmännen, huru lämpligt kompaniets kapital kunde
blifva att i behofvets stund lemna statskassan försträckningar:i).
Men redan begynnelsen och de första följderna af kompaniets
verksamhet bådade intet godt för dessa afsigters lyckliga
uppfyllelse. Enligt gällande handelslagstiftning egde stapelstäderna
uteslutande skyldighet och rätt att importera, hvad landet
utifrån behöfde. Det vigtigaste medlet, hvarmed denna import
i tjärbränningsdistrikterna upprätthållits, var tjäran. När nu
dennas utskeppning var förmenad borgerskapet i städerna, var
också dettas förbindelse med utlandet afskuren, och
införskaffandet af utländska varor en omöjlighet. Derigenom uppstod så
stor brist på dessa, att t. ex. hela fisket i Bottenhafvet för år 1649
förstördes, emedan salt till fiskens förvarande ej kunde anskaffas.
*) B,. A.; Palmsk. saml.; författning, hvarefter tj. komp. så nu som
hädanefter skall administreras och förvaltas, d. 1 Okt. 1666.
2) Stj. anf. arb. Y: 78; öppet bref för tjärkomp. d. 11 Juli 1689.
3) Åtminstone anfördes denna egenskap i det följande mer än en gång
vid frågan om kompaniets upphäfvande såsom ett skäl att låta det bestå, och
bruket att så använda detsamma förskrifver sig åtm. fr. 1651, då komp. gaf kronan
ett lån på 10,000 rdr. Detta lån är äfven märkvärdigt för det egendomliga
sätt, hvarpå det betaltes. Kompaniet hade fått rätt att godtgöra sig genom
kortning i tullen. Men som detta af någon anledning ej kunde ske, åtminstone
ej så snart, ökades tullumgälderna 1654 med 1 d. s. m. pr läst, som skulle anses
utgå, tills kompaniets fordran på sådant sätt blifvit gulden. När detta skett,
allyftades dock ej påökningen, utan den kom att utgå. ända till 1670. (R. A. :
B. tj’. k.; H. a. tj. k. odat. ; fört. på res. och priv. f. tj. k. 1648—1668).
Karl XI lånade af kompaniet under de första bistra tio åren af sin regering öfver
630,000 d. k. m., och sonen erhöll från samma håll intill 1712 mer än en half
million samma mynt, hvilken dessutom lemnades räntefritt. (Dersammastädes;
k;s und, uti.; skri. fr. k. t. K. M. 1681. — Suppl. 1712 mot kontributionen 1713).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
