Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
297.
Äfvenledes måste öfriga obetydligare exportvaror, som landet
framalstrade, vaf brist på utskeppningslägenhet stanna hemma
och utan nytta förfaras. Hände det åter, att någon detta allt
oaktadt kunnat göra något uppköp utomlands, så måste han
anlita kompaniet för dess infraktande. Men då tog detta dryg
betalning och verkstälde frakten dessutom efter sin egen
beqvämlighet, hvarigenom osäkerhet och äfven förluster uppstodo ;
då deremot utländingen förut fraktfritt lemnat varorna vid
skeppsbryggan. Slutligen var betalningen temligen klen, ty 15
rdr sp. pr läst hade äfven förr ofta erhållits, och nu var måttet
på tunnan 6 kannor drygare När dessutom riksdalerns kurs
steg, men kompaniet ej lemnade mer än de i privilegierna
stadgade 19 l/2 d. s. m., verkade detta som en prisnedsättning,
hvilken till slut kunde blifva känbar nog 2).
Missnöjet med alla dessa olägenheter framträdde redan
1649. Vid riksdagen detta år klagade städerna sin nöd för
regeringen. Svaret blef högst onådigt, och kongl. maj:t
förklarade sig nogsamt veta, hvad praktiker de främmande bruka
för att kunna tillintetgöra kompaniet, draga ali tjära till sig
för en ringa penning och derivera ali nytta och profit deraf
från riket. Då borgerskapet för öfrigt hade rätt att genom
insättande af kapital participera med kompaniet i vinst och
förlust kan, kongl. maj:t ej se, hvaröfver de med skäl sig hafva
att besvära; mycket mindre står det till att lida, att någon sig
understå skall förmedels en och annan specios pretext att
disputera, hvad kongl. maj:t i slika saker till riksens nytta för
godt ansett och funnit hafver under sin hand och segel att
stadga och förordna3). Klagomålen hade dock för reel grund
för att genom ett maktspråk kunna nedtystas. De återkommo
med förnyad styrka, och redan följande året såg sig regeringen
tvungen att på allvar taga i tu med dem. En kommission af
riksråd tillsattes för att undersöka frågan. Besvären funnos
grundade, och man var nära att upphäfva kompaniet. Detta
strandade dock på betänkligheten att så snart återkalla ett kungligt
påbud. I stället nöjde man sig med att på ett konstladt sätt
söka undanrödja de värsta af ofvan anförda olägenheter. Sålunda
anbefaldes kompaniet, för att den öfverklagade afskurenheten
från utlandet skulle afhjelpas, att när så begärdes, åt de för-
R. A.; B. tj. k. 1648—1714; h. ang. tj. k. odat. ; Besvär af de
öster-botniska städerna 1650. jemte de finska stapelstädernas inlagor emot komp. s. å.
2) Förhållandet mellan rdr sp. och d. s. m. var i privilegierna såsom
ofvan synes det, att 1 rdr sp. utgjorde 1,3 d. s. m. Denna kurs steg snart
och var redan följande året åtminstone 1,5 d. s. m. på 1 rdr sp., hvilket gör
en förminskning i betalningen af 3 rdr pr läst, så att åtskilliga städers
påstående, att de blott fått 12 rdr i st. för 15 rdr icke torde sakna grund. I privileg.
för tjärhandelskompaniet på Gotland af år 1649 sattes också kursen 1,5 d. s.
m. på 1 rdr sp.
3) Stj., Riksd. o. mötens besl. II: 1147.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
