Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
301.
landet deremot för tjärhandeln indelas i tre kretsar, Stockholm,
Viborg och Helsingfors—Åbo, hvaremot man dock gjorde
invändningar med hänsyn till borgerskapets ringa förmögenhet, som
hindrade detsamma att uppköpa och fördelaktigt afyttra så mycket
tjära. Och slutligen fanns ett förslag, som hade medhållare i
båda lägren, att kompaniet visserligen icke skulle upphäfvas,
utan blott besvär och missbruk afskaffas, men »öppnas» och
•flere participanter intagas, hvarigenom vinsten skulle komma
fler till godo och icke blifva så stor på hvar och en, samt
missnöjet dymedels stillas1). Under riksdagens lopp hunno
dock dessa förslag och åsigter hvarken att bryta sig mot
hvarandra eller att vinna någon synnerlig grad af detaljerad
utveckling, ty den nya regeringen behöfde lugn för att kornma
till stadga och ro samt hade dessutom i politiken åtskilliga
förslag, hvilkas antagande af ständerna låg den samma
synnerligen mycket om hjertat. Derför behandlade hon den
föreliggande frågan så varsamt som möjligt samt gaf för priset af ofvan
antydda förslags godkännande ett visserligen vilkorligt, men
bestämdt löfte, att kompaniet skulle upphäfvas2). Men när
riksdagen var slut, och riksdagsmännen och öfriga, hvar i sin
stad, väntade på det hugnesamma löftets fullbordan, brast
striden ut och fördes sedan under flera månader med en häftighet,
som redan från början tedde sig olycksbådande för städerna
och deras önskningars lyckliga uppfyllelse. Till de förut
kämpande förslagen trädde under tiden efter riksdagen äfven
ytterligare ett, framstäldt af rikskansleren, att kronan med
upphäfvande af kompaniet skulle draga tjärhandeln till sig och
ackordera med holländarne om ett visst parti om året, ty derigenom
skulle landet blifva bättre konserveradt och kronan hafva den
profiten, som nu »är hos några få privatos och de öfriga
förtryter» 3). Häremot framstäldes dock så allvarliga insagor, att
förslaget måste falla. Både drotsen och skattmästaren
uppträdde deremot, den senare visande, att städerne, för hvilkas
bösta kompaniet dock skulle upphäfvas, genom denna anordning
skulle råka än värre ut, emedan de då finge kronan emellan
sig och utländingen i stället för kompaniet. Dessutom var det icke
»kompatibelt med kronans respekt», och ej heller skulle hon så
kunna bevara krediten som de enskilde, efter som hon hade
många tarfvor och måste »tagat, der det fanns och läggat, der
det fattades». Sålunda var kompaniet räddadt från kronans
med-täflarskap. Strax förut hade det brutit udden af det för-
*) Rådspr. under Oktober och. November månader, flerstädes.
2) Stj. Riksdagars och mötens beslut. II: 1396; res. på riksens
ständers allmänna besvär d. 26 Nov. 1660 § 7. »Det är visst, att hade man ej
lofvat dem kompaniets upphäfvande på riksdagen, hade de icke skrifvit under»
sades under de följande öfverläggningarne i rådet.
3) R. A.; Rpr. ; d. 15 Mars 1661.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
