Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
307
kollegium, var häri ånyo upptaget]). Beloppet faststäldes till
5,000 läster pr år, en synnerligen låg siffra, då kompaniet
dit-tils emottagit 8,000 läster. För att nu undvika mannamån af
kompaniet, och på det att inskränkningen skulle kännas så
lika som möjligt af alla, fick kommersekollegium befallning att
efter bästa urskilning fördela dessa 5,000 läster på de
respektive städerna. Viborg fick då på sin lott ensam halfparten
eller 2,500 läster och de öfriga finska -stapelstäderna äfvensom
uppstäderna vid Botniska viken det öfriga tillsammans 2).
Stockholm blef lottlöst, emedan alla dess köpmän voro delegare i
kompaniet. Men de botniska städernas borgerskap plägade
hädanefter som förr med förbigående af Abo frakta sitt gods
till hufvudstaden, som sålunda fortfarande blef
utskeppningsorten för den botniska tjäran. — Priset sänktes till 15 mrk
k. m. pr rdr för både tjära och beck 3), utom för Viborg, som
några år bortåt gynnades med en förhöjning af 274 d. s. m.
pr läst, som det vill tyckas på grund af den viborgska tjärans
högre pris på den utländska marknaden 4). Oktrojen utsträcktes
till konungens myndiga år, och för att det gamla lagret skulle
kunna realiseras, meddelades rättighet att till obegränsadt
belopp deltaga i beckbränningen i riket. Den öfriga
beckbrän-ningen skulle anordnas så, som beckbrännarne kunde komma
öfverens med kompaniets direktörer. Och slutligen, på det att
frukten af alla dessa åtgärder ej skulle blifva till,intet genom
de södra städernas »kladdande», belades ali tjära, som af dem
utskeppades, med 2 rdr högre tull pr läst.
Härigenom och genom andra tillstötande omständigheter
ljusnade verkligen kompaniets ställning för ett ögonblick. 1667
kunde det lemna delegarne den första och enda utdelningen,
9 % af kapitalet5), och i skrifvelser till kongl, m aj: t uttryckte
det sina förhoppningar att nu kunna motsvara de norrländskes
och finskes billiga anspråk.
Men denna ljusglimt räckte blott ett ögonblick. De
utländska konjunkturerna, hvilkas förbättring i alla fall mest
bidragit till densamma, försämrades igen, och kompaniets
ställning var för grundligt underminerad för att genom en
tillfällighet kunna varaktigt förbättras.
*) Redan 1660 hade planer i detta syfte varit på tal i rådet. De
strandade då på Gr. Bondes yttrande, att det är omöjligt att förmena bonden bränna
tjära, efter som ban deraf skall hafva sin utkomst. 1661 gjorde kompaniets
gode vän hofrådet Coijet ånyo en framställning i samma riktning, och i de nya
participanternas supplik om privilegier var en liknande paragraf inryckt. Dock
utan resultat. Försöket 1663 är ofvan omtaladt.
2) Se fördelningen, tab. III i slutet.
3) Hvilket gör 561/4 d. k. m. för tjära och 135 d. k. m. för beck.
4) R. A.; B. tj. k. 1648—1714: tj. k:s akta; suppl. t. K. M. fr. tj. k.
1668.
5) R. A.; B. tj. k. 1648—1714; tj. k:s akta.; kompaniets supplik t. K.
M. 26 April 1672.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
