Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
o. fyhrvall.
10
Det i packhusen qvarliggande lagret var fortfarande
oproportionerligt stortl). Dessutom läckte varan bort ur de illa
förfärdigade tunnorna i sådan myckenhet, att kompaniet i
allmänhet räknade 4 tunnors lackage på lästen pr 18 månader, och
att enligt en uppgift från Viborg af år 1668 den gamla tjäran
var så urläckt, att 18 tunnor gingo åt att fylla 20. Sjelfva
åldern skadade också, ty derigenom blef det gods, som fanns qvar,
antingen osäljbart eller "måste åtminstone slumpas bort för ett
pris, som med 7 à 8 rdr understeg det eljes gängse. Det
medel till det gamla lagrets hastigare realisation, som man
velat bereda genom det ofvan nämnda medgifvandet af
oinskränkt deltagande i beckbränningen, förfelade också sitt
ändamål. Genom flitigt meddelande af utskeppningsfrihet bredvid
kompaniet2) hade nemligen becket sjunkit högst betydligt i
pris och stod nu enligt kompaniets egen uppgift blott 8 d. s.
m. högre än tjäran3). Derigenom skulle kompaniet blott i
Viborg, äfven om det brände hela sitt dervarande lager till
beck och genast finge detsamma såldt, göra en förlust af
öfver 100,000 d. s. m., d. v. s. mer än halfva sitt kapital.
Administrationen hade icke heller varit den bästa. Ar 1672
beskyllas direktörerna inför kongl. maj:t att på flere år icke hafva
gjort något ordentligt bokslut. Dessutom hade man, då man
icke ville slå af på sitt pris, men ovilkorligen behöfde
penningar, valt en utväg till sådanes anskaffande, som i sina följder
visade sig högst förderflig. Man upptog nemligen i Holland af
kompaniets faktorer lån och lemnade den öfverskeppade tjäran
i pant under förhoppning på bättre tider. Men utom det att
dessa lån i sig sjelfva drogo hög ränta, måste kompaniet på
detta sätt betala intresse äfven på tull- och fraktumgälder,
hvarjemte sjelfva panten genom tiden försämrades så till qvalitet
som qvantitet. Denna senare omständighet undgick
naturligtvis icke långifvarne. När derför ringa eller ingen försäljning
*) I Viborg ensamt balanserades på detta sätt fr. 1667 till 1668 mer än
10,000 läster, till allra största delen tjära. E. A.; B. tj. K. 1648—1714; tj.
k:s akta. Hela qvarliggande förrådet inom Sverige till 1668 nära 18,000
lästßr Ibid
2) R. A.; B. tj. K. 1648—1714; tj. K. akta.; suppl. 1668. — Så fick
1666 Gabriel Oxenstjerna rättighet att från sitt grefskap Korsholm utskeppa
’200 läster beck. Anjlra dylika medgifvanden omtalas af Carlson, Sv. hist. und.
Pfalz, huset, II: 317.
3) Dock måste man i allmänhet med varsamhet mottaga kompaniets
uppgifter, ty det har mer än en gång i det hänseendet förfarit mindre
oklanderligt. Ar 1668 påstod det i en inlaga t. K. M., att städerna fingo 16 rdr sp.
eller 84 d. k. m. af dets., fastän 1665 hade stadgats; att de skulle få 56V4
d. k. m. pr läst, och med afseende på den ofvan meddelade uppgiften finnes en
anteckning i De la Gardiska ark. del X sid. 186, att det till en inländsk man
Hägerstjerna sålt 54 läster beck k 172 d. k. m. pr läst samtidigt med att i
ofvan citerade bref från Viborg beckets pris ej beräknas mer än till 41 d. s.
m. eller enl. 1666 års myntplakat 123 d. k. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
