Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
o. fyhrvall.
10
som de icke alltid stämma med hvarandra Äfven förtjenar
anmärkas, att beräkningen slutar med förlust jemväl för året
1667, ehuru enligt allas påstående och kompaniets eget
medgifvande affärerna då gått synnerligen väl.
Visserligen måste man medgifva, att när priset nedgått
till 17 pund flämskt eller t. o. m. till lål/2 pund flämskt, som
någon gång hände, någon förtjenst icke kunde uppstå2). Men dels
var ett så lågt pris framkalladt af kompaniet sjelft, som i
lättsinnigt öfvermod och tadelvärd vinningslystnad, så länge det
beherskade marknaden, hållit sin vara i oskäligt högt pris 3)
och dymedels framkallat konkurrenter, dels var det icke alltid
så lågt. Offca och långa tider synes det hafva hållit sig omkring
20 p. fl., hvilket enligt Joch. Pötters beräkning af år 1666
lemnade en vinst af 75 d. k. m. pr läst, således en ganska vacker
summa. Varans pris på den utländska marknaden torde sålunda
icke kunna anses hafva ^ haft något öfvervägande inflytande på
affärernas dåliga gång. Öfriga anförda omständigheter må jemte
de oroliga tiderna i vestra Europa ha gjort sitt till, men
deras inverkan borde dock genom omtänksamhet hos
direktörerna hafva kunnat betydligt förmildras. Sådan var äfven
samtidens mening. Borgerskapet uppgaf i inlagor till kongl.
maj:t såsom orsak rent ut direktörernas »slemma disposition»,4)
och slutligen vaknade någon misstanke i den riktningen äfven
hos regeringen sjelf. År 1670 5) fick kommersekollegium
befallning att undersöka, hvari kompaniets dåliga ställning hade
sin grund, huruvida den borde sökas i de uppgifna yttre
orsakerna, eller om icke snarare felet kunde ligga hos direktörerna
sjelfva. Kollegium tillsatte en kommission, som äfven trädde
i verksamhet och 1671 öfverlemnade en berättelse om sitt
arbete till regeringen. Denna berättelse, har visserligen icke
kunnat återfinnas, men i ett rådsmöte d. 10 Maj 1672 yttrade
rikskansleren att kommissionen upptäckt grofva förseelser af
direktörerna.
Men orsakerna må nu hafva varit hvilka som helst;
bolagets dåliga ställning var dock oomtvistlig och blef med hvar
dag sämre, till stor skada icke blott för delegarne utan äfven
för hela den befolkning, som af tjärindustrien hade sin nä-
*) I en beräkning för 1664 upptagas omkostnaderna för en läst à 12
tunnor till 56 d. 10’/2 öre k. m. i en annan för samma år till 50 d. och 15’/3
öre k. m. för en läst" à 13 t:or Båda handl. i R. A. ; B. tj. k. 1648—1714;
tj. k:s akta.
2) 1 p. fl. på 1660-talet = 22/5 rdr sp. .
3) Så att det förtjenade ända till 70 á 80 %. Ja en handling beskyller
dir. t. o. m. för att vid sjelfva skeppsbron i Stockholm hafva fordrat »centum
pro cento i vinst». Se nedan, sid. 46.
4) R. A.; B. tj. k. 1648 -1714; tj. K:s akta.; t. K. M. fr. de finska
städerna vid Botniska viken, trol. 1670.
5) Stj. anf. arb. III: 815; K. M:s skrifvelse t. kommersekollegium d. 9 Juli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
