Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
o. fyhrvall.
10
sakad att inrätta sig så, som man gjort, för att undvika sin
egen ruin ]).
Den »södra tjäran», som nu för första gången kom under
ett kompani, hade ständigt varit en nagel i ögat på föregående
innehafvare af monopolet, och de hade aldrig underlåtit att
anföra densammas sjelfständighet i handeln såsom en af de
vigtigaste orsakerna till de motgångar, som träffade dem.
Ursprungligen hade det södra Sverige, som var mer befolkadt
och egde andra utvägar att använda sin skog icke drifvit
tjär-beredning i någon större skala. Men när under det första
kompaniets tider priset på varan uppjagades, blef den
naturliga följden, att så många som möjligt vände sig till denna
nya lönande näringsgren, och det södra Sverige blef snart en
beaktansvärd konkurrent till kompaniet. Redan 1664 hade detta
förhållande antagit en sådan omfattning, att direktörerna
ansågo sig förorsakade att begära tillverkningens hämmande2).
Såsom en uppfyllelse häraf belade den bekanta resolutionen af
den 28 Maj 1665 ali tjärutskeppning från de södra hamnarne med
en förhöjning i tullen af 2 rdr pr läst i jemförelse med det, som
kompaniet erlade, hvilken förhöjning sedermera utgick
åtminstone till 1682 3). Men detta hjelpte icke synnerligen. Som
tjäran från södra Sverige icke passerade så många
mellanhänder som kompaniets samt hade kortare väg till marknaden,
kunde man nöja sig med en ringare vinst, och handteringen
florerade som förut. Enda utvägen att bli den besvärliga
rivalen qvitt var då att draga honom in under monopolet. I ett
af kommersekollegium på befallning uppsatt förslag till
tjär-handelns ordnande af 1666 eller 1667 förekommer ett sådant
yrkande för första gången 4). Samtidigt synes kompaniet,
möjligen i förlitande på sin gunst å högre ort, hafva på en
omväg och under form af ett kontrakt med vederbörande sökt
vinna samma mål. Ar 1667 begaf sig en af direktörerna
Henrik Thun till Amsterdam i kompaniets angelägenheter. På
utresan besökte ban Kalmar och Yestervik, den södra
tjär-handelns vigtigaste stapelorter, och underhandlade med
der-varande tjärexportörer om uppdrag att utbjuda äfven deras
gods till kompaniets faktor 5). Man visade sig icke obenägen,
en öfverenskommelse ingicks, och ett eller annat parti försåldes
E. A.; B. tj. k. 1648- 1714; k:s und. uti.; suppl, till K. M. mot
kontributionen för år 1713, dat. 1712. —Ders. Palmsk. saml.; en kort
undervisning om beskaffenheten af tj. h. i Sverige, d. 7 Nov. 1690.
2) R. A.; B. tj. k. 1648-1714; tj. k:s akta.; suppl, från tj. k:s-dir. till
K. M.. 23 Nov. 1664.
3) Stj. anf. arb. III: 333.
4) Befallningen gifven 12 Dec. 1666. R. A.; B. tj. k. 1648—1714;
handl. ang. tj. k. odat.; fört. på de vigtigaste data i k:s historia 1648—1668.
5) R. A.; B. tj. k. 1648 —1714; tj. k. akta. Suppl, mot Kalmar,
Vester-viks och Visby herredagsmäns klagan inför K. M. vid riksdagen 1668,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
