Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
325
råns export*), visste mail till slnt ingen annan utväg att
afhjelpa det onda och nedtysta de allt mer och mer högljudda
klagoropen, än att ånyo öfverlemna exporträtten åt ett bolag.
Till en tid hindrades dock sådant af den bestående traktaten
med Holland. Men när detta land än en gång blifvit
inveck-ladt i ett vidtutseende krig, och Sverige dessutom återvunnit
stadga och kraft inom sig sjelft samt dermed sin fruktade plats
inom det europeiska samhället; dröjde man icke att gifva
verklighet åt sina planer. Detta skedde genom de nya privilegierna
af den 11 Juli 1689 2), och från den dagen daterar sig ett nytt
nära tjugusexårigt skede af träldom för tjärindustrien, denna
gång utsträckt äfven till de södra orterna, utom Gotland, som
»från denne handelen är alldeles skildt och separeradt»3) — till
dess yttre olyckor för andra gången medförde friheten. — De
väntade reklamationerna från Holland sökte in an undgå genom
att icke kalla denna stiftelse för kompani, utan blott
Réglemente för tjäruhandeln, sedermera Tjäruhandelssocieteten,
och när Generalstaternas sändebud van Haaren 1690 rörde vid
detta ämne samt förmenade, att de bestående traktaterna blifvit
öfverträdda, måste han nöja sig med den förklaringen, att den
nya anordningen icke var ett monopol, men att man varit nöd-
Stj. anf. arb. V: 428; K. M:s bref till landshöfdingen öfver
Vesterbotten, Gr. Donglas, d. 20 Juli 1698.
2) Privilegiibrefvet hos Stj. anf. arb. V: 78.
3) Privilegiernas 4: de §. För öfrigt hade dock äfven denna ö haft sin
känning af tjärmonopolet, ehnru den nu derifrån undantogs. Ar 1649 d. 22
Nov. inrättades på ansökan af Kristofer Neumann från Stockholm och några
borgare i Visby ett tjärhandelskompani enkom för Gotland. Anledningen var
naturligtvis densamma som till det Norrländska kompaniet, och det
förplig-tigades att med detta hålla en noggrann korrespondens till förekommande af
inbördes kladderi. Oktrojen omfattade 16 år, och kompaniet var skyldigt att
inlösa ali tjära, som landet lemnade, samt betala den med 27 rdr eller 40V2 d.
s. m. pr läst à 12 t:or. I öfrigt var dess organisation lik det stora kompaniets,
och det hade äfven dettas öde att snart bli föremål för häftigt missnöje.
1653 inlemnade borgarena till drottning Kristina en böneskrift med anhållan
om kompaniets upphäfvande, » emedan för dess skull den fattige måste sälja
tunnan för 14 mark s. m., der han eljes af de fremmande kunde få byta jemt
om jemt med en t:a tjära och en t:a salt, råg, korn eller malt. Äfven
intressenterna sjelfva med undantag af 3 eller 4 se gerna, att kompaniet upphäfves,
ty deras penningar måste stå i kassan, dem de eljes till sin profit bruka
kunde. Sin tjära kunde de äfven lättare föryttra än genom direktörerna». —
I ett memorial af arfprinsen Karl Gustaf, som innehade ön i förläning åren
1652—54, till sekreteraren Sylvius befalles denne att hos drottningen yrka
på kompaniets afskaffande, »emedan participanterna ej kunna åstadkomma ett
kapital* nog stort att inlösa all den tjära, landet årligen utgifver». Troligen
blef det också upphäfdt antingen af drottningen eller åtminstone af Karl
Gustaf, när han tillträdt regeringen. (De båda skrifvelserna hemtade hos Aug.
Gahne, bidrag till Gotlands historia under åren 1645-54, sid. 4 5. Priv.
hos Stj. anf. arb., II: 608).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
