Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
BIDRAG T. Sv. HANDELSLAGSTIFTNINGENS HISTORIA.
329
under hela tiden detsamma, och troligen äfven direktörerna,
som ledde det hela 1712 frigafs tjärhandeln än en gån g på
konungens befallning 2), men redan följande året återtogs
förordningen derom, och en ny tjärhandelssocietet skulle inrättas.
Det skedde också med någon svårighet, och de nya privilegierna
stadfästades d. 24 Juli 1714 af den tillförordnade regeringen 3)
att räcka till utgången af år 1717. Emellertid spjerna de i
synnerhet södra Sveriges städer ifrigt emot monopolets förnyande,
sedan det en gång blifvit afskaffadt, samt sökte i inlagor
ådagalägga, hurusom icke blott deras egen utan ännu mer kronans
fördel talade emot en sådan åtgärd4). Vid riksdagen 1713
förenade sig samtliga riksdagsmännen från de med tjära handlande
städerna i södra Sverige om en gemensam inlaga till kongl. maj:t
i detta ärende. De begärde deri, att i hvarje stad en serskild
societet för tjärhandeln skulle få inrättas, men att de alla skulle
stå i korrespondens med hvarandra för att gemensamt bestämma
tjärans pris. Vidare erbjödo de att gifva samma tull och
rekog-nition, som hittills af kompaniet betalats, samt erlägga den i
förskott, hvarjemte bondens betalning5) skulle blifva högre. Sedan
Finland 1714 fullständigt gått förloradt, trädde äfven
kommersekollegium, som ännu 1713 varit monopolets försvarare, öfver på
deras sida, förklarande det omöjligt, att societeten med det
ringa qvantum, som numera kunde stå till densammas
förfogande, skulle kunna utöfva någon nämnvärd inverkan på den
utländska marknaden. Men i och med detsamma var också
enda grunden för monopolet borta, och handelns frigifvande
en nödvändig åtgärd6). Följden af allt detta blef också den,
af K. M. till kompaniet för ett lån, daterad fältlägret vid Blonie d. 8 Ang.
1705, deri det säges, att dess oktroj går till ända 1709. (R. A.; Palmsk. saml.).
Under åren 1709—1712 fanns intet laggiltigt kontrakt, utan blott ett af
kom.-koll. uppsatt förslag till ett dylikt, som gälde provisoriskt under hela tiden.
(R. A.; B. tj. k. 1648—1714; k:s u. uti.; skrifvelse från komm.-koll. t, K.
M. d. 2 Okt. 1712).
*) Åtminstone bekläddes dessas poster på 1700-talet under en längre
följd af år af samma män, neml. borgmästaren Olof Törnflyeht, kamreraren
H. J. Hildebrand, handl. Klas Yittmarck, direktören J. Schölten.
2) R. A.; Palmsk. Saml.; und. memorial af tj. k. — Stj. anf. arb., VI:
108; K. M:s bref till landshöfd. Clerk, d. 21 Aug.’1712,
3) Stj. anf. arb. VI: 166; bref t. kom. koll. ang. d. nya tj. hand. soc.
4) R. A.; B. tj. k. 1648 — 1714; komm. ang. Vesterviks och Kalmars
klagomål öfver tj. h. soc:s dir. 1713—1714; suppl, från fyra borgare i
Vester-vik, d. 8 Juli 1713. Såsom argument användes l:o att under de få månader,
friheten varat, 400 läster blifvit utskeppade och förtullade, en summa hvartill
komp. ofta icke bragt det på ett helt år. 2:o den stora lackage, som drabbade
kompaniets tjära, emedan den länge iick ligga på lager. Derigenom gick
mycken tull förlorad för kronan. Ar handelen deremot fri, utskeppas varan
genast, som hon kommer i borgarnes hand, utan att något går förloradt.
5 ) R. A. ; Palmsk. saml. ; supplik från de södra städerna Gröteborg,
Kalmar, Karlshamn m. fl.
6) Enligt den hittills gällande fördelningen, sade kollegium, hade södra
Sverige levererat 1,710 läster pr år. Afdrages härifrån de 800 läster, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
