Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 BIDRAG T. SV. HANDELSLAGSTIFTNINGENS HISTORIA. 333
den exporterades öfver hamnar vid Östersjön *). Och slutligen
förehåller regeringen de nya participanterne af år 1689 i
privilegierna nödvändigheten af den största försigtighet i handelns
dirigerande, »att icke andre nationer genom beckets och tjärans
uppjagande till ett så excessivt pris anlockas att tillverkningen
här i landet kladda».
Försigtighetsmått en kommo dock för sent. Vid Östersjöns
sydöstra kust existerade redan en så liflig exportrörelse, att den
väckte företagsamme mäns uppmärksamhet. En borgare i Riga
Johan Näf begärde 1695 af regeringen att jemte sina
med-intressenter ensam få idka tjärhandel i Riga, om han kunde
leda tjärhandeln från Yindau till denna stad. Hans ansökan
af-slogs dock såsom skadlig för Sverige 2), och förhållandena fingo
utveckla sig ostörda såsom hittills. Äfven från Dwinas
stränder utsändes i marknaden allt större qvantiteter, och en
sammanstötning mellan kompaniet och de utländska exportörerna
kunde icke längre undvikas. Första striden stod i Amsterdam.
Dit hade 1696 och ännu mer 1698 införts oroväckande
qvantiteter, mest från Arkangel 3). För att hindra upprepandet af
sådant nedsatte kompaniet sitt tjärpris till 16 à 18 p. fl., ehuru
det villigt betalades 25 à 26 4), samt lät ur öppna
packhusbodar i minut försälja sin vara. Följden blef också den, att
införseln så småningom aftog och 1709 från Arkangel ej
utgjorde mer än 200 läster 5). Hårdare blef kampen i England,
ty der kom kompaniet i delo äfven med myndigheter, som för
att gynna den nybildade tjärindustrien i Virginien önskade
högt pris på varan. Under de första åren af 1700-talet
nedgick tillverkningen både i Sverige och serskildt vid Östersjöns
sydöstra kust på grund af kriget. Priset steg alltså och uppgick
ända till 30 p. st. pr läst. Då tog kompaniet 1703 exporten
uteslutande i egen hand samt satte priset till 17 p. st. pr läst6),
hvarjemte det för att förse sig med medel att hålla ut striden
vidtog den redan nämnda åtgärden att höja uppköpspriset på
varan inom landet. Men 1705, när skeppningstiden för året
var slut, uppköpte engelska amiralitetet ali kompaniets tjära i
England och satte så upp priset igen till dess förra belopp.
1) R. A.; B. tj. k. 1648—1714; K. und. uti.; skrif. t. K. M. 1681.
Vigtigaste exportorten var Ny en, men äfven Narva.
2) Stj. anf. arb. V. 505; K. M. t. kommersekollegium, d. 5 April 1695.
Skälen voro, att om en lönande export i Riga komme till stånd, skulle det
förtaga näringen för Sverige ; att ett bifall sträfvade mot kompaniets kontrakt ;
och att det slutligen vore obilligt att, om någon export skulle idkas, icke
hvilken borgare som helst skulle få deltaga i densamma!
3) 1,500 läster 1698.
4) 25 p. fl. =300 d. k. m.
5) R. A.; B. tj. k. 1648—1714; K:s und. uti.; memorial tj. h. ang.
1712. — ders. Palmsk. saml; memorial af komp. 1713. — skrif. fr. k:s dir. t.
K. M. 1703, hösten.
6) 17 p. st. = 340 d. k. m., ung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
