Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
bidrag t. sv. handelslagstiftningens historia.
335
sett, till slut afstå % af s^t ursprungliga kapital utan att
hafva fått utdelning mer än en gång och då af 9 %.
Behållningen af det Renoverade kompaniets verksamhet är tvist
underkastad. Sjelfva uppgifva direktörerna densamma för åren
1672—76 till omkr. 38,000 d. s. m. men advokatfiskalen
Heerdhielms öfverslag vid efterräkningen på 1690-talet upptar
vinsten till icke mindre än 183,000 rdr sp.2), den fordrade
ersättningssumman dock icke afräknad. För de följande åren
saknas bestämda uppgifter, men andra ofvanför redan påpekade
omständigheter ingifva den föreställningen, att vinsten icke
varit obetydlig. Detsamma torde om än i ringare grad kunna
sägas äfven om 1689 års societet i dess helhet betraktad,
trots alla de förluster, den gjorde i kampen mot den utländska
tjärhandteringen.
Beträffande den inre rörelsen och handeln man och man
emellan, medförde monopolets upprättande 1648 ingen
rubbning i de bestående förhållandena. Det enda var, att
förordningarne om tjärhof och tjärvräkerier i städerna skärptes-och
vunno en strängare tillämpning. Men i samma mån, som
varans pris på den utländska marknaden steg, växte lockelserna
till oloflig utskeppning, hvilken i synnerhet tog fart under det
Förnyade kompaniet och sedermera höll i sig trots de mest
minutiösa och stränga föreskrifter deremot. Denna olofliga
utskeppning plägade ofta verkställas på det sätt, att varan
uppköptes i Stockholm, derpå fördes till någon sydligare hamn,
oftast Norrköping, och sedan utskeppades såsom der i orten
tillverkad. I södra Finland styrde bönder och borgare tvert öfver
Finska viken till Reval, Narva och ’Nyen, der godset
afyttra-des och sedan fördes ut i marknaden. Och i östra delen af
detta , land hade regeringen så godt som sjelf anvisat den olofliga
utskeppningen sin väg genom den ringa tull, som man för att
dit draga handeln från Ryssland pålagt beck och tjära i Nyen.
Dit fördes också, fastän det i lag var förbjudet, stora
qvantiteter från Saimas och Ladogas stränder, som egentligen skulle
hafva exporterats öfver Viborg förmedels kompaniet. På grund
af allt detta förbjödos redan 1670 alla »Stockholms borgare,
amiralitetsbetjente och andra partikuliere personer att i
Stockholm uppköpa tjära, mer än hvad den inhemska konsumtionen
kräfde eller någon kan behöfva till att förse ett skepp med,
som skall segla utrikes». Finnarna förlorade rättigheten att
*) ß. A.; B. tj. k. 1648—1714; extrakt ur komp:s böcker, begagnadt i
rättegången mot komp. på 1690-talet.
2) R. A,; B. tj. k. 1648—1714; tablå öfver komp:s uppköp och
försäljning för åren 1672—76, uppsatt 1694 och beg. af samme Heerdhielm i
ofvannämnda rättegång.
Bist. Bibliotek. 1880. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
