- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
360

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

360

otto »sjögren.

4

Imellertid hade Horn såsom Liflands generalguvernör
blifvit efterträdd af Hastfer. Denne man, tillhörande en gammal
lifländsk ätt, men genom gifte beslägtad med Johan
Gyllenstjerna och Klas Fleming, hade utmärkt sig genom
vapenbragder i det danska kriget och vid riksdagarne nitiskt
bidragit att främja konungens afsigter, till hvilkens
regeringsgrundsatser han hängifvet slutit sig. Han var en af dessa stränga,
verksamma, drifvande män, som voro i Karl XI:s smak. Mot
sina ståndsbröder i Lifland visade han, såvida han i sin
ställning det kunde, större tillmötesgående än senare tiders
häfdatecknare velat erkänna. För reduktionsverket var han dock
ett lydigt redskap i konungens hand; hans stränghet stegrades
i bredd med motståndet, och af det hat, som han mot sig väckte,
stälsattes han endast till hårdare framfart. 1).

Hastfer trädde genast i spetsen för den kommission, som
hade i uppdrag att revidera »haketalet» i Lifland. »Haken»
var af ålder den grund, efter hvilken jorden uppskattades och
utgjorde sina onera. Redan 1638 hade haketalet undergått en
revision, men temligen summarisk, i enlighet med då rådande
förhållanden. Så mycket möjligt var, lades nu denna till grund,
men med ändring af bristerna och med hänsyn till ändrade
förhållanden; revisionen grundades på en noggrann uppmätning
af landet. Hvarje hake beräknades så högt, att den rantade
60 rdr. Till större delen hade godsen genom tilltagande
odling stigit i värde och fingo derför högre haketal ; till någon
del hade de ock genom vanhäfd eller af andra orsaker sjunkit v
i värde och fingo då sitt haketal minskadt2). Regleringen var
behöflig; »dess inrättning har varit så god, att den eger bestånd
ännu i dag» anmärker Jann au.

Landtdagen 1687 var liksom förebud till kommande storm.
I sin resolution och sina »humillima desideria» 3), inryckte
ridderskapet, som egentligen samlats för att aflägga hyllningsed åt
konungen, en betingelse af frihet från vidare utsträckning af
reduktionen och åberopade dervid kongl, brefvet af 1678, I en
kort derpå följande kongl, skrifvelse gafs svar på tal och det
skarpt. Konungen förebrådde ridderskapet, att det så litet
beaktat den nåd, som det genom lindringar i reduktionen fått
mottaga framför andra rikets undersåtar, samt förklarade, att löftet

*) Liiländaren Jannau (II: 381) yttrar om honom: »En verksam,
skarpsynt och skicklig man; fullt danad för konungens tjenst. Trogen och
bergfast fullbordade han det uppdrag, som hans monark gifvit honom. Liüändarne
vilja ej berömma honom, men orsaken ligger väl deri, att han under
reduktionen var styresman och ej ville tänka lika med adeln». Fryxells (XVII: 332)
hårda omdöme om Hastfer är skeft, öfverdrifvit, ja orättvist: hans mellan
denne och Patkul anstälda jemförelse, som ställer den förre i mörk skugga
$en senare i glänsande ljus, är sannings vidrig genom sin öfverdrift.

2) Jannau II: 347 lf. Ilupel Nord. Mise. 15 och 16 st. p. 346—52.

3) Schirren p. 92 ff. Konungens svar är äfven der infördt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free