Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
otto »sjögren.
4
Sedan kanslicollegium kort härefter afgifvit sitt
slutbetänkande, förklarades denna skriftvexling slutad. De deputerade
uppsatte ett svar, men detta blef ej mottaget. Då ej de omtvistade
privilegiibrefven mer syntes stå att rädda, sökte de deputerade
åtminstone afvända den genom kongl, skrifvelse af 1868
bebådade ytterligare utsträckning af reduktionen och uppsatte i detta
syfte en böneskrift, som äfven af Hastfer gillades. Den 2 Maj
fingo de personligt företräde inför konungen, då de framlemnade
sin supplik. De framhöllo deruti, att Lifland hade »en special,
afskild egenskap samt åtnjutit sin rätt och sina rättigheter i
öfverensstämmelse med de polsk-svenska pacta», i följd hvaraf
Lifland hade sina egna landtdagar och sin bevillningsrätt vid
sidan af de svenska ständerna, hvilkas rätt att förordna om
Lifland således implicite bestreds. De åberopade sig ej blott på
kongl, brefvet af 1678, utan till och med på recriptet af 1687,
hvilket senare väl hotade med reduktionens utsträckning till
härmästaretiden, men under förutsättningar, som ännu ej
inträf-v fat, och beklagade sig, att den kongl, resolutionen af 1688
dragit dem straffet på halsen, innan de ännu begått förbrytelsen.
Under det muntliga samtal, som hölls, vidhöll Patkul, att Lifland
ej vore statsrättsligt underkastadt Sverige och dess ständer, utan
endast konungen personligen. Konungen sporde dervid, ej utan
häftighet, huru man kunde under stå sig att skilja konung från
hans rike och säga sig vara underkastad den förre, men icke
det senare. Patkul skulle derpå hafva enligt egen berättelse,
i ett utförligare motiveradt anförande svarat, att sådant hvarken
vore otänkbart eller ovanligt. Suppliken hänsköts till
reduktionskommissionen, inför hvilken de deputerade (den 4 Maj)
inkallades. Till försvar för sina yrkanden åberopade här Patkul bland
annat fredsslutet i Oliva. Härpå svarade grefve Johan Stenbock
(blott »animi caussa», tillägger Patkul), att, om än pacta
innehölle något sådant, kunde dock det allmänna icke gå miste om
sin rätt och att det, som i sig vore otillbörligt, ej kunde genom
tidslängd eller på annat sätt vinna häfd. Patkul skall hafva
in-vändt, att pacta måste tolkas efter ordalydelsen och att
Lifland-ska adeln på intet sätt förverkat sin besittningsrätt till godsen. 1)
Reduktionscommissionens utlåtande angående Suppliken blef,
såsom man kunnat vänta, afstyrkande.
Den 17 Juni hade de deputerade audiens hos konungen i
sittande råd. Konungen skall då hafva sagt, att de ej skulle
sammantnänga privilégia och resolutiones, som vore två olika
saker, hvartill Patkul säger sig bland annat användt, att
ridderskapet ej kunde afstå från hvad det på ett eller annat sätt för-
Patkuls relation hos Schirren Bergenhjelm anmärkte (Libell p. 7, 8)
att P:s framställning af det muntliga samtalet är vrängd ocli stympad samt
att detta ej finnes upptaget i commisionens protokoll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
