Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
johann reinhold patkul.
365
land, oeh att ärkebiskop Thomas, hvilken förbundit sig till
undergifvenhet under härmästaren, icke egt rätt att gifva några
privilegier alis åt ridderskapet; äktheten af Sigismund Augusts
privilegiibref bestreds och giltigheten deraf drogs äfven i
tvifvelsmål på den grund, att lifländska adeln 1582 erhållit afslag
på sin ansökan.
I sin déduction hade de deputerade fält det yttrande, att,
emedan polske konungen Sigismund III ej hållit hvad som
lof-vadt var, så hade lifländarne »med fullt skäl inför Gud och ali
verlden uppsagt honom sin troskap» och gifvit sig under Karl
IX. »Härvid är», utlät sig kanslicollegium, »eftertänkligt, att
ridderskapet och adeln för sådana orsaker, att, pretenderade
privilégia icke blifvit hållna, afgått från Polens välde; hvilket
raisonnement, huru vidt det syftar, man hemställer till högre dom».
Genom det förstuckna hot som i »raisonnement» innebars
förbättrade icke de deputerade sin sak. Af Hastfer nödgades de
ock att borttaga de i detta hänseende mest anstötliga uttrycken.
Kanslicollegium anförde slutligen, att Gustaf Adolf
visserligen (1629) gifvit en allmän stadfästelse på lifländska
ridderskapets privilegier, »men blott interims vis, till beqvämare tid och
lägenhet», såsom orden sjelfva lyda; hvilket just gifver till känna
att man deröfver haft en eller annan Scrupel». Äfven så hade
1648 en ny stadfästelse gifvits, men med den vigtiga klausulen, *
att den gälde för sådana förmoner, som ridderskapet af sin förra
öfverhet eller af svenska konungar »med god titel förvärfvat
och åtnjutit».
I sitt skriftliga till konungen stälda svar af den 20 Febr.
vidgingo de deputerade, att det Sylvesterska privilegiet ej hade
allmän utsträckning, men påstodo, att ärkebiskop Thomas under
en senare tid egt verdslig myndighet enär denna genom ett
re-stitutiorium af kejsar Karl V af 1530 blifvit honom tillerkänd.
De klagade öfver tvifvelsmålen mot Sigismund Augusts
privilegiibref. »Vi hafva,» skrefvo de, »af underdånigste respect
afhållit oss från att raisonnera mot H. M:t vår allernådigste konung
och herre och deri velat undvika ali controvers, förnämligast
som vi af samtliga ridderskapet hafva i uppdrag att icke inlåta
oss i någon controversia om privilegierna, utan städse ponera dem
som en säker grund för odisputabla». Imellertid sökte de
bemöta kollegiets invändningar mot detsammas giltighet och
fram-höllo dervid den 1582 vägrade bekräftelsen som ett bevis på,
att privilegierna en gång verkligen måtte hafva blifvit gifna.
De förnekade, att de af kanslicollegium klandrade uttrycken
blifvit fälda i nägot förgripligt syfte. Med anledning af hvad
collegium utlåtit sig om Gustaf Adolfs och Kristinas
stadfästelse-bref yttrade deputerade blott, att »det i deras egenskap af
undersåtar ej anstode dem att öfver uttydningen deraf inlåta sig i
raissonnements.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
