Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
otto sjögren.
18
härledde sig deraf, att de vitnen, som de åberopat, ej fått
företräde. Till slut protesterade Patkul mot uppfattningen, att
den öfver kaptenerna fälda dödsdomen vore laga skäl till
upphäfvande af den honom gifna lejden. Med den 18 Juli, den
dag, då duplican inlemnades, var den laga skriftvexlingen i
målet ändad. Samma dag inlemnade han till Oxenstjerna en
till konungen stäld ansökan om försköning från rättegången
tillika med underdånig begäran att, »om han mot sin Gudi och
honom allena bekanta intention i någon motto sig förbrutit,
hans Kongl. Maj:t honom, icke mindre än andra, i stället för
dom sin kongl, nåde täcktes vederfara låta».
Under rättegången hade uppmärksamhet väckts derpå, att
Patkul författat äfven andra offentliga och enskilda skrifvelser,
hvilka förmodades vara af förgripligt innehåll; möjligen ville
man ock närmare höra efter, huruvida relationens originalskrift
verkligen vore förstörd. Patkuls broder, som ingalunda var
hans vän, hade tvungit huspredikanten på Papendorf, Ludeken,
att utlemna ett Patkuls bref, deri denne gaf förhållningsorder
angående papperens förvarande; brefvet var i händerna hos
guvenörsembetet i Riga. På skriftlig uppmaning från Patkul
borttog hans vän, major G. v. Löwenwolde, efter anvisning af
Ludeken, papperen från deras gömmor och sände största delen
af dem hemligen till räntmästare Lindenstjernås hus, der de
inpackades af dennes dotter, som var Patkuls älskarinna, hvar-,
efter de fördes till Kurland och mottogos i förvar af en major
Yietinghoff derstädes. En del förvarade Löwenwolde på något
gömställe i fästningen; några hade af Patkul öfverlemnats i
förvar åt en köpman i Riga vid namn Rüss.
Imellertid fortsattes i Stockholm med allvar rättegången
mot de öfriga anklagade. Patkul började blifva orolig. I
Augusti erhöll Oxenstjerna af konungen påminnelse att skynda
med målets afgörande. Kort derefter infann sig Patkul hos
honom, förklarande, att han ej ämnade vidare anföra något till
sitt försvar, utan endast hålla sig till det af Kongl. Maj:t
beviljade lejdebrefvet, helst som en till Riga destinerad skeppare
redan låge segelfärdig. Skepparens klarering blef imellertid
uppskjuten, och Patkuls nådeansökan möttes med afslag genom
en kongl, resolution af den 22 September Patkul
tillkännagaf nu i skrifvelse af 2 Oktober, att han på grund af den
obeqväma årstidens annalkande ämnade begagna den rätt, som
lejdebrefvet gaf honom, till fri afresa och att han »ingen annan
nåd mer i denna verld af Kongl. Maj:t ämnade söka».
Följande dagen påtecknade han ett godkännande af referatet
öfver rättegången med hänvisning till handlingarne i målet och
») Deduct. Allerli. Beil. XIV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
