- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
398

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

398

otto sjögren.

18

nom l). Kring honom samlades visserligen en del lösdrifvare
af allmogeklassen, men snart visade sig, att dessas egentliga
afsigt blott var att plundra adelsgodsen. Dahlberg utfärdade
då en skrifvelse till presterskapet, som med hänsyn dertill, àtt
en stor del af dess församlingsbor »föranledtsj att slå sig till
fienderna, röfva, bränna och förhärja» tillhölls att förmana de
förvillade och söka afstyra vidare våldsamheter 2) ; denna
skrifvelse synes också inom kort hafva gjort önsklig verkan. Detta
hindrade dock ej, att Patkul vid sin återkomst till saxiska
lägret skröt af att hafva rönt allmänt bifall och visade en,
förmodligen af honom sjelf uppsatt, förteckning på adelsmän, som
skulle vilja underteckna adressen till konungen, men ännu ej
vågade det. Han undertecknade derför skrifvelsen sjelf,
föregifvande, att det skett i Lifländska ridderskapets namn 3).
liksom han också å nämnda ridderskaps vägnar gifvit reversen
till kardinal primas.

Imellertid hade Flemming (den 12 Febr.) lyckats sätta sig
i besittning af den på en holme i Düna liggande Koberskansen,
ett af Higas utanverk. Förtroendet till Patkuls uppgifter måtte
dock nu hafva blifvit ansenligen rubbadt. Ehuru
fästningen numera var ganska klent försvarad åt flodsidan, vågade
nämligen ej Flemming äfventyra en stormning. »Det var
Dahlbergs lycka», skrifver Nordberg, »att Flemming ansåg sig för
svag. Möjligt ock att Patkuls förespeglingar mycket bidragit
dertill, enär denne framstält saken så lätt, som om man icke
skulle behöft mista en enda man på företaget. Hvar och en,
som kunde röra sig, påstod han, så adel som ofrälse, skulle
med uppräckta händer mottaga det nya herradömet, så snart
man blott fått höra, att saxarne voro der».

Det saxiska befälet byggde emellertid stora förhoppningar
på ryssarnes väntade inbrott; enda farhogan var, att de
möjligen genom en alltför hård framfart kunde förverka
befolkningens sympatier. I en af Carlowitz utfärdad samt af Patkul
undertecknad promemoria till tsaren4) uppmanades denne
derför att under sitt inbrott i Ingermanland och Karelen »vänligt
och godt behandla invånarne, såsom ock konungen af Polen
gör i Lifland». Imellertid dröjde det ännu ett halfår, innan
ryska hären visade sig.

Den stormning, som saxarne (14 Mars) företogo mot
skansen Dünamünde, hvilken försvarades af öfverste Gotthard Bud-

!) Limiers IV. p. 394—395.

2) De omtalade skrifvelserna äro upptagna i Nordberg (tyska uppl.) III.
samt Livonica fasc. 1.

3) Slutet lyder: In Namen der Landräthe, Landmarschalls und der
sammt-lichen Ritterschaft als dero Gevollmächtiger und negotiorum gestor (Sic!)
Johann Reinhold Patkul. Skrifvelsen förvaras i Dresdener arkivet.

4) Upptagen i Patkuls Echo Bd. D.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free