Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
johann reinhold patkul.
388
berg, blef af den lilla besättningen med segrande tapperhet
tillbakaslagen. Vid detta tillfälle satte Carlowitz lifvet till.
Två dagar derefter måste imellertid Dünamünde gifva sig.
Nu afgaf August ett af Patkul kontrasigneradt öppet
skydds-bref till invånarne i Riga och de andra lifländska städerna.
Detta rönte imellertid lika liten uppmärksamhet, som
föregående försök i liknande syfte Ett kraftigt svar gafs från
svenska sidan af Dahlberg genom uppmaning (af den o Mars)
till svenska undersåtar, som tjente i fiendens här, att genast
återvända; den bekräftades genom kongl, bref af den 3 April,
hvarigenom lofvades alla, »som icke för dråp eller urbota mål
under denna fejden eller tillförene sig till fienden och hans
anhang hafva begifvit», att »Kongl. Maj:t icke fördenskull vill
hafva sin kongl, mildhet för dem tillsluten, utan tillsäga dem
sin nåd, så framt de under H. M:ts lydno genast sig förfoga»,
hvaremot de svenska undersåtar, som i fiendens tjenst
qvarstannade, dömdes förlustiga lif, ära och gods 1). Brefvet gjorde
verkan, ty åtskilliga liiländare, både befäl och manskap, som
gått i främmande, synnerligen polsk och saxisk tjenst,
återvände och togo anställning i svenska hären2). Öfver Paijkull,
som ej hörsammade kallelsen, utfärdades redan nu dödsdom.
Kort efter Dünamündes eröfring afreste Flemming och
Patkul till Varsjav för att biträda August i dennes försök att
förmå polska republiken till deltagande i förbundet mot Sverige.
Patkul var dervid synnerligen verksam. Sina förespeglingar
om ett polskt anhang i Lifland sökte han styrka genom
uppvisande af föregifna bref och fullmakter från lifländska
ridders-män, hvilka sades önska en förening med Polen. Föga vanns
imellertid med dessa bemödanden. Man utverkade visserligen
ett bifall till krigets fortsättning, men några penningar anslogos
icke. Redan började August ångra det lättsinnigt företagna
kriget, men afhölls genom Patkuls förespeglingar från att söka
fred, så mycket mer, som en till saxiska lägret afsänd kurir
medfört den underrättelsen, att tsaren i spetsen för minst 40,000
man vore på väg för att belägra Narva.
Efter Flemmings afresa tillföll befälet öfver de saxiska
trupperna i Lifland Paijkull 3). Han hade åtagit sig att i
spetsen för en saxisk härstyrka från landsidan spärra vägen för de
svenska trupper, hvilka, 4,000 man starka, under O. Wellingks
och Maidels befäl anryckte till Rigas undsättning. Patkul
synes visserligen vid denna tid hafva blifvit utnämnd till
generalmajor, men har svårligen åtminstone förtjent denna utmärkelse
genom något deltagande i de krigshändelser, som nu (i Maj)
föreföllo. Tvifvelsutan var det Paijkull, hvars förtrupper blefvo
Nordberg 1. 80, 82, 83.
2) Kelch. 1. c. p. 87. Livonica fasc. IV p. 5-7.
Livonica fasc. I, s. 51, 54.
H ist. Bibliotek. 1880. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
