Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
otto sjögren.
18
slagna vid Wenden och som sedan sjelf jagades så snöpligt
undan vid Jungfernhof. Men om således Nordberg 1) misstagit
sig i uppgiften, att Patkul här förde befälet, så har han helt
säkert rätt, då han om denne yttrar, att »ehuruväl han hade
ett förslaget hufvud och visste smida stora anslag, så fattades
honom dock hjerta att i fält utföra ens det minsta af sina
gifna råd af fruktan, att han kunde falla i svenskarnes händer».
I Varsjav var han så mycket mera verksam. Konung
Augusts krigsmanifest hade utarbetats i enlighet med hans
anvisningar och förslag; det utkom i Juni under titeln Justæ
vin-diciæ. Såsom krigsanledningar uppgafs, att konung August
redan vid sitt uppstigande på polska tronen i pacta conventa
utfäst sig att återtaga Lifland, att Sverige genom reduktionen
och våldförandet af Liflands privilegier brutit freden i Oliva,
att Lifland i sin nöd anhållit om hjelp af polske konungen,
och att Sverige dessutom fiendtligt uppträdt mot dennes
bundsförvandt, konungen af Danmark. Redan i det obesvärade
förfarandet med sanningen och i drifvandet af vissa älsklingssatser
om de lifländska förhållandena igenkännes Patkul, hvars
sedvanliga talesätt på mer än ett ställe återfinnas. Från svensk
sida svarades eftertryckligt genom skrifterna: Veritas a
calum-niis vindicata, Livonica perfide cruentata (förf. af Polus) och
Examen causarum, quas. &c. (förf. af O. Hermelin)2). Att
Patkuls person i dessa skrifter ej skonades, faller af sig sjelf.
Föregifvandet, att lifländarne sjelfve inkallat polske konungen,
mötes med den frågan, hvarför då ej konungen låtit trycka det
från adeln och borgerskapet i Riga sända inkallelsebref, som
han säger sig hafva i sina händer, och derpå svaras :
»Uppenbarligen derför, att det endast är undertecknadt af en lifdömd
öfverlöpare, Joh. Reinh. Patkul, hvilken konungen af Polen
mot sitt gifna ord beskyddar».
Från Wachslager, svensk resident hos polska republiken,
ankom från Wellingk ett från Breslau den 24 Maj dateradt
bref3), deri han bland annat omtalade, hurusom Patkul i
Varsjav sökte stämma polska herrar gunstigt för kriget genom
förespeglingar om en blifvande uppresning i Lifland, som
bevis hvarpå han åberopade bref och fullmakter, dem han
föregaf sig hafva från lifländska adelsmän mottagit. Med anledning
häraf lät Dahlberg på konungens befallning sammankalla till
-1) Nordberg I, p. 89 samt efter honom Voltaire, Limiers, Gadebusch,
förf. till Beiträge och Wernich nämna Patkul. Men Kelch, som var samtida
med händelserna och väl underrättad, vet ej af någon annan befälhafvare för
saxarne än Paijkull. Sjelf har Patkul skrifvit ett från Varsjav den 18 Maj
1700 dateradt bref till F. v. B. I Wachslagers bref från Breslau af den 24
Maj nämnes Patkul som »kringlöpande» i Varsjav.
2) Upptagna i Livonica fasc. I samt Nordberg III.
3) Läses hos Gadebusch Lifl. Jahrb. VII. p. 68—69.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
