- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
439

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

johann reinhold patkul.

439

begagna tillfället att af Patkul utpressa penningar, hvilka
fången, förmodligen i den öfvertygelsen, att man ändå i alla
händelser skulle släppa honom lös, vägrade att utbetalal).
Genom detta dröjsmål försenades anstalterna till befrielse och
blefvo snart genom svenskarnes påpasslighet omöjliggjorda.
Den svenska kommendering, som afhemtade Patkul, skall hafva
varit anförd af två lifländska officerare 2). Fången fördes nu
till Dippoldiswalde 3), der hans bevakning anförtroddes åt det
Meyerfeldska regementet. Att han redan från början belades
med kedjor, är ganska troligt, då man var högst angelägen, att
han ej skulle undkomma; deremot torde uppgiften att han
under 3 månader varit med jernkedja bunden vid en påle, höra
till Parthenays vanliga öfverdriften

Från Saxen fördes han vid svenska arméens aftåg fjättrad
i en öfvertäckt trossvagn, hvari några hål voro borrade för att
lemna tillträde till luften. Att han föröfrigt icke hvarken
under resan eller under tiden närmast före den, lidit någon
omensklig behandling, utvisas af berättelsen om den
kropps-fetma, som han ända till sin död bibehöll; sjelf uttalade han
sig ock för sin själasörjare Hagen lofordande om den
vakthafvande majoren Grothusen. Då arméen anländt till Slupza,
der högqvarteret upprättades, nedsattes öfver Patkul en
krigsrätt, i hvilken Rhensköld presiderade. Huruvida fången
blifvit inför denna krigsrätt framförd, är obekant; det ser ut, som
om han ej blifvit det. På grund af hans senare förbrytelser
blef enligt konungens befallning det honom redan förut ådömda
dödsstraffet skärpt, så att rådbråkning skulle föregå
halshuggningen.

Den 30 Sept. 1707 utstod Patkul det honom ådömda
plågsamma dödsstraffet på afrättsplatsen vid den lilla staden
Kasi-mierz nära Posen. Afrättningen, i sig sjelf ohygglig, kom att
blifva det än mera genom två tillfälliga omständigheter: man
hade nämligen att tillgå endast ett gammalt obeslaget hjul,
som ej mäktade gifva nog starka stötar; dessutom utöfvades
bödelssysslan af en rå, i en sådan förrättning alldeles oförfaren
polack, hvilken, betagen af häpnad öfver Patkuls höga rang
och värdighet, gick förlägen till verket med orden: »Förlåt
nådige herre» och sedan, i öfvermätt af förfäran och tafatthet,
alltjämt bar sig bakvändt åt. Hagen, som var ögonvitne,
berättar:

»Då högra armen krossades, hvilket knappt kunde
verkställas med tre slag, skrek han väl något, men ropade dervid

0 Voltaire, Hist. de Charles XII. Bergmann (p. 233, 234) betviflar
sannolikheten af denna berättelse på två angifna skäl, hvilka dock förefalla
temligen svaga. Deremot kan källans trovärdighet sättas starkt i fråga.

2) Gadebusch Liefl. Bibi. II. 331.

3) Enl. Gadebusch Reichardsgrimm, enl. Nordberg Altranstädt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free