Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
wulff grijp emot lars wt1yallium.
461
Grips eller hans dotters skuld har förvändt sitt namn och
begärt passet, enär han, då han detta gjorde, ännu aldrig hört
Grip eller hans dotter omtalas och således omöjligen för deras
skuld kunnat begära passet. Men då han väl hade fått ett
sådant pass och både för namnets och passets skuld måste sig
på resan (derefter) »accommodera» — kunde han ej göra
annorlunda än att äfven hos Ulf Grip låta sig efter samma namn
respectera, hälst han icke var ditk ommen till att fria till
dottern utan blott som gäst. Vidare: då han begärde dottrens
hand sade han icke, Ulf Grip! jag är den eller den, och en
Gyllenstierna, och har derför bekommit Hans Maj:ts pass, att
jag skulle fria till Eder dotter; utan verba formalia voro: om
min person honom behagade, och honom tycktes att jag hans
dotter värd vore, då både jag om henne.
Derpå svarade U. G. ja. Ej häller tviflade U. G. eller
sporde om, hvem han var ; men aktade endaat på det »skrigh
och tiende», som gick om honom. Nu frågar W., om någon
gifves så enfaldig, att han skänker sin dotter till en person,
utan att vidare höra sig för om dennes condition och lägenhet
— och vidare, om han sedan kan derföre anklaga den person,
som han icke vidare eftersport. Då nu U. G. finner sig
bedragen så hade han derför att tacka sin egen tanke; men W.
vore utan skuld; ty människor döma icke efter tankar, utan
efter ord 2).
Sedermera, säger L. W. sig derpå hafva betänkt,
huru-ledes han kunde komma derifrån; men de ville icke släppa
honom, utan uppehöllo honom alltid.3).
Ock sanningen att säga, sedan han en gång »lod sig mercke»
om TJ. Gr:s dotter, hade de mera friat till honom än han till
henne 4). Dernäst hade U. G. styrkt honom i hans uppsåt och
förehafvande. Och ibland annat som herr Peder (= presten)
i Visseltofta hörde, berättade U. G. honom, huruledes han en
gång hade drömt7 att han var i en kyrka, och att presten sade
åt honom från predikstolen, att han skulle vända sig om, så
skulle han få se den, som hans dotter skulle få. Och, när han
*) Här och vid nästföljande ord har U. Grip gjort en anmärkning i kan"
ten. Med dylika anmärkningar äro ock de andra danska domarne uppfylda.
I det följande skola ’dylika anmärkningar betecknas såsom denna: med
bokstäfverna U. G. Ulf Grijps svar afse de kursiverade meningarna.
2) U. G.: »Stor lögn! Ulif Grijp svarade att Gyldenstierne skulle dragé
till H. K. M. till Swerige, præsentera H. K. M. sin tienst och råde med sine
Slächt och wänner. och så komme igjen med någre af sin Siecht; han sagde
med sin broder Carl» m. fl. — — »men hölt intet loifwen, mend wiste sin
ringe herkomst, och gjorde orät och lod sig wie wed min dåtter uden mit
wid-skab och wilje, så löne honom Gud».
3) TJ. 6r.: »Det er intet sanden».
4) ü. Q.\ d:o d:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
