Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
skoglar bergström.
10
alla lidanden af fattigdom och nöd, utmätningar, by sättningar,
krigsfångenskap, rymningar och slutligen brottmålsfångenskap
i 2 länder — med brandjärnet och bödelsyxan ständigt
sväfvande öfver hans tokiga hufvud!
Ett och annat ur dessa skrifter anse vi dock värdt att
meddela. I den 3:dje skriften berättar han om anledningen till,
att han i utlandet redan förut en eller två gånger gifvit sig ut
för en af högre stånd, och hvarför han just valt namnet Erik
Gyllenstierna. »Jag blef arresterad i Nürnberg 1628, säger han,
för skulder, som jag lemnat efter mig i Frankrike och Italien.
Då de frågade mig hvarför jag ej fick penningar från Sverige
svarade jag att jag var en af den Gyllenstiernas söner, som
följde med kon. Sigismund». Men då den köpman,’ som låtit
arrestera honom, själf fallerade och rymde till Spanien,
släpptes han med befallning att draga genast hem. Men han kom
ej längre än till Magdeburg förr än han blef fången på nytt
aí »Wailenstener», som förmente honom vara en spejare från
Sverige och ville ändteligen hänga honom, hvarifrån han
befriades genom grefve Altringers förbön. Sedan erbjödo de
honom den förut omtalade sekreterareplatsen. Han bad om
betänketid; då satte de honom i fängelse i klostret Jericho, der
han låtsade sig vara sjuk och fick en medicum, och derigenom
fann han på en behändighet att rymma med skiltvaktens tillhjelp.
Samma år blef han åter tagen till fånga på Weserström af
Tilly, »hvilken var likväl begåfvad med högre discretion, än
Wailenstener, och befalte att låta mig passera, om man
ingenting funne hos mig, som vore dem emot». Der fick han af en
f. d. dansk kapten, som ban ville låna pengar af (förtroende
honom under tysthetslöfte att han var en friherres son)
följande råd. Se, här är nu fred gjord mellan kejsaren och
konungen af Danmark och H. Mj:t är nu strax här hos i Krempe
och de, som hafva hans pass kunna passera fritt. Derför drog
han öfver till Krempe och skaffade sig passet. »Män hvarföre
iag kallade mig så Erick och icke nogot annat nampn, är
thenne orsak: iag tänckte, kan ske du blifver anklagat, så kann
tu th et med skämpactighet affslå (ty igenom ödmiukhet och
skämpt bevekas offta stora herrar till nåde) och säija: iag
hafver sagdt rätt, iag Erick’ Gyllenstierna, ty uti thenna voce
Erick är en æquivocations fallacia: är-icke. Therför kallade
iag mig Er-ick»l). Han berättar om sin första bekantskap
*) Obs. Här är fyndorten för denna Wi:ii ordlek. Den gälde troligen
som ett nnder af qvickhet och gick som sägn; kom så till W:ii
lefnadsteck-nare, som intet visste om de handlingar, som i Svea Hofrätt funnos, och
derför. med Svederus i spetsen (Sthm:s Mag. 1781), vilse omplaceringen, förlade
den till den l:sta Christianstads-domen p. 5:o. Berättelsen att W. skref sig
»Er icke» är en (temligen enfaldig!) osanning, såsom bevisas af hans bref och
skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
