Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
skoglar bergström.
36
skor göra i trångsund». Gertrud Grips bref förklarade han vara
skrifvet efter diktamen eller förskrift — om hon då säger sig
vara auctor dertill, så är det en æquivocatio Jesuitica. För
öfrigt frågar han, hvarför kommer ej U. G. själf hit med sin
dotter? och hvarför skickade han henne undan åt Sverige, då
hon i Danmark skulle comparera? Protesterade ock mot sin
fångenskap för en saks skuld, deri han är vorden frikänd.
Han fick ock tillrättavisningar för sin vidlöftighet, men
sådana var han van vid. Han hade förut i Riks-Rådet redan
fått tillsägelse, att ej stå der och »swassa» — ty de voro ej så
enfaldiga, som han trodde.
Ignatius Meurer ingaf, till svar på sådant ordsvall, blott
en kort skrift d. 17 April 1632. Han förmäler deri, huruledes
det nog vore allom bekant, huru "W:ii utflykt från Sverige sig
begynt, och sedan hans hemkomst igen med bedrägeri, så väl
ut- som inrikes, lyktadt är. Och efter hemkomsten hade han
rådfrågat en sådan practicant, som han sjelf är; ty (nu tar han
en klassisk hämd för AV:ii myckna latin) similis simili gaudet.
Bryr sig ej om att svara på hans långa osannfärdiga skrifter —
förmodandes rätten ej skola gifva hans tal och skrift mera
vitsord än han är karl till. Derpå tar han en biblisk hämd, genom
citerande af åtskilliga bibelspråk, alla handlande om bedragare,
tjufvar och lögnare. Talar om den olaga vigseln då ingen
lysning föregått. Angående godset beropar han sig på
handlingarne, ville ej tillägga något, ihågkommande Jesu Syrachs lära:
Zanke nicht mit einem Schwätzer, dass du nicht Holz
zuträ-gest zu seinem Feuer. Att hans principal af 16 kistor fulla
med ståtliga lösören 12 toma igen bekommit, synes af
medföljande Claes Hennings bref. (Inför Rätten hade Ign. på W:ii
personligheter svarat: intet, men nu, då han kommer att nämna
dennes tyska skrifvelser, ett område, hvarpå han trodde sig
vara hemma, bryter hans länge återhållna vrede öfver den
andres akademiska sarkasmer mot hans olärdhet fram, och i den
comædia, han beskyllt AV. för, tar han själf en roll.) Och måste
jag sannerligen bekänna, utbrister han, att efter jag förstår
tysk (men litet latin och intet frantzösk) dass dieser AV. das
gute Deutsche schändlich gerade brächt, und so unbarmherzig
damitt umbgangen, eben wie man die Mörder in Deutschland
von unten auff zu rädern pflegt. Wo er das Frantzösisch und
Latein nicht besser kan, als das deutsche, so mag er sich wol
damit verkriechen für denen, die die Sprachen verstehen. Jag
hafver väl intet synnerligen långt vandrat, dock likväl hafver
jag sett och hört många qvacksalvare, som väl så vältalige uti
allehanda slags tungomål varit hafva, som denne AV. Ja de hafva
kunnat stå på torgen och svassa.....Ja der finns ock månge
spitsbofvar och bydelsnidare till, som hafve väl gjort slike putzer,
som han . . m. m. Undertecknadt Ignatius Meurer Typ. m. p.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
