Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
f. j. bæhliendtz.
60
bindelse möjlig. Signeul, Staëls sekreterare, bade
visserligen stannat qvar i Paris för att söka förmå den franska
regeringen att ersätta Sverige dess kostnader för neutralitetens
upprätthållande, men icke ens det hade lyckats, oaktadt man
förmenade sig hafva fått löfte derom l). Inom landet rådde
dessutom starkt missnöje med de styrande, särskildt
Reuterholm, hvilken vid denna tid började blifva" föremål för allmänt
hat. Ett närmande till Ryssland syntes derför nödvändigt, i
synnerhet som man eljest hade att vänta det värsta, så snart
Katarina kommit på det klara med polackarne. Den 15
Augusti utfärdades fullmakt för Stedingk att återupptaga den
afbrutna underhandlingen om giftermålet. Den borde föras med
kejsarinnan ensam, ocb skulle alla underrättelser derom sändas
direkte till hertigen eller Reuterholm2). Det första och
vigtigaste vilkoret var Armfelts utlemnande. Kunde det icke
beviljas, fordrade man antingen att få gripa honom på ryskt
område eller att han skulle utvisas ur Ryssland, dock så, att tid
och väg meddelades den svenska regeringen, på det att dess
utskickade skulle kunna bemäktiga sig honom. Reuterholm
ansåg sig nämligen icke säker, förrän han sett Armfelts hufvud falla.
En annan fordran var, att den blifvande drottningen fore
giftermålet skulle öfvergå till lutherska läran, då Sveriges
regeringsform icke tilläte henne att bekänna någon annan religion.
I öfrigt skulle Drottningholmstraktaten stadfästas, resterande
subsidier betalas och neutraliteten erkännas. Beträffande
hemgiften uppstäldes äfven några fordringar. Drifne af fruktan för
den inre jäsningen tvekade de styrande icke heller att begära
Rysslands garanti af suveräniteten och de konungsliga
rättigheterna samt dess hjelp i händelse af uppror.
Emellertid gick det icke så lätt som Stedingk förestält sig
att få underhandlingen i gång. De första försöken strandade
helt och hållet. Katarina förklarade, att man som vanligt
endast ville uppehålla henne med fagra ord. 3). Hennes
uppmärksamhet var för öfrigt uteslutande riktad på den polska
frågans lösning. Den 10 Oktober stod slaget vid Maciejovice,
och natten mellan den 4 och 5 November stormades Praga.
Sedan började tvisterna om rofvets fördelning. Först i
Januari 1795, sedan Katarina lyckats draga Österrike på sin sida,
och således åter hade i det närmaste fria händer, visade hon
större benägenhet att lyssna till Stedingks andraganden.
Mar-koff tog nu hand om saken, och genom honom gafs det svaret,
1) Anf. st.
2) Hertigen till Stedingk den 14 Ang. 1794, åtföljdt af »vilkor för
konungens förmälning med storfurstinnan Alexandra». Reuterholm till Stedingk
den 16 s. in. med instruktion (R. P.).
3) Stedingk till Reuterholm den 20 och 30 Oktober 1794 samt till
hertigen den 26 Jan. 1795 (R. P.),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
