Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
57 sveriges fö rh. t. ryssland under gust. iv adolfs färmyndarstyr. 511
att kejsarinnan fortfarande önskade giftermålet mellan Gustaf
Adolf och Alexandra1). Hon hoppades dock, att man icke
skulle begära omöjligheter af henne. Beträffande Armfelt
skulle hon kunna förneka, att han funnes inom hennes stater,
emedan om han vistades der, så vore han tvungen att dölja
sig under ett annat namn och hade befallning att icke nalkas
hufvudstaden och hofvet på 1000 verst; men förutsatt att han
funnes i Ryssland, kunde hon icke, sedan hon med rätt eller
orätt beviljat honom en fristad, utlemna honom till döden,
hvilken naturligtvis väntade honom i Sverige. Om han likväl
i den ställning, hvari han befunne sig, borgerligt död och
vanhedrad, gåfve anledning till farhågor, så skulle man finna
medel att aflägsna honom än längre, blott han finge behålla lifvet,
hvilket hon icke utan att begå en låghet kunde tillåta .att han
beröfvades. Lika litet ville hon efterkomma den svenska
regeringens begäran rörande den blifvande drottningens religion.
Hon hade i denna fråga händerna bundna, hette det, och
måste taga hänsyn till fördomar; följaktligen kunde hon icke
gifva sitt samtycke till den religionsförändring, som man
fordrade af hennes sondotter. Hon skulle dock anbefalla henne
att foga sig efter den lutherska lärans bruk och offentligen
med konungen öfvervara alla de religiösa akter, i hvilka han
deltoge, med förbehåll att hon i största enskildhet finge utöfva
sin religion. En gång drottning i Sverige, upphörde ali
kejsarinnans myndighet öfver henne, och ville hon då antaga
lutherska läran, kunde kejsarinnan icke hindra det, men aldrig
kunde hon gifva sitt bifall dertill. Mot de öfriga vilkoren
synas inga invändningar hafva gjorts. Liksom förra våren
föreslog Katarina äfven nu ett personligt sammanträffande med
konungen och hertigen i den ryska hufvudstaden.
Armfelts utlemnande och storfurstinnans öfvergående till
lutherska läran betraktades dock i Stockholm såsom
oefter-gifliga vilkor för den i fråga satta förbindelsen. Då man å
ingendera sidan ville gifva med sig, strandade derför
underhandlingen ännu en gång 2). Den 13 April 1795 fick Stedingk
bestämda order att icke vidare tala om giftermålet med någon
af de ryske ministrarne: underhandlingen vore nu slut. Den
svenska regeringen började i stället att åter närma sig
Frankrike, hvarifrån man nu, efter skräckväldets fall och de
storartade militära framgångarna under det senaste året, hoppades
på kraftig hjelp mot den från Ryssland hotande faran.
Republiken erkändes den 23 April 1795 och den 14 September
ingicks med densamma ett subsidiefördrag 3). Samtidigt under-
Stedingk till hertigen den 26 Januari 1795 (ß. P.).
2) Reuterholm till Stedingk den 23 Febr., 16 och 29 Mars samt 13 April
1795 (R. P.).
"3) Smith, s. 17 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
