Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
anmärkningar till geijers sv. folkets historia.
557
Sid. 149, rad. 23. Dagen för Göran Perssons afrättning skall
enligt Thure Annerstedt, Resningen 1568, s. 97, hafva varit den 22
September.
Sid. 149, rad. 26 f. Jfr rörande förloppet af händelserna den
29 September Ahlqvist, K. Erik XIV:s sista lefnadsår, s. 28 f. och
Thure Annerstedt, Eesningen 1568, s. 102 f.
Sid. 150, rad. 4 ff. Ahlqvists forskningar hafva ådagalagt, att
berättelserna om Eriks hårda behandling i fängelset äro i hög grad
öfverdrifna. Se hans arbete. »K. Erik XIV:s sista lefnadsår»,
Stockholm 1878.
Sid. 151, rad. 2. Egentlige upphofsmannen till denna
sammansvärjning skall hafva varit en skeppshöfvidsman Per Larsson, hvilken
rad. 15 omtalas under namnet Peder Lewers. Ahlqvist, anf. arb.
s. 50 och 53, not. 2.
Sid. 151, rad. 22. På Åbo vistades Erik ett år (Juli 1570—
Aug. 1571). Ahlqvist, anf. arb. s. 59, 64.
~ Sid. 153, rad. 21 f. Gilbert Balfour afrättades 1576. Ahlqvist,
anf. arb. s. 102.
Sid. 155, rad. 8. Eriks hustru och barn aflägsnade^ ifrån honom
omedelbart efter ankomsten till Vesterås i Juni 1573. Ahlqvist, anf.
arb., s. 85.
Sid. 156, rad. 22. Förmodligen följde Gustaf 1573 modern till
Finland. Se Ahlqvist, anf. arb., s. 86, not., och samme författares
afhandling om Karin Månsdotter, s. 86 f.
Sid. 162, rad. 17 f. Det här ifrågavarande stilleståndet ingicks
icke; den begäran, Johan derom framstälde, blef nämligen af danske
konungen afslagen. Se härom, likasom om vilkoren i fördraget i
Roeskilde, Vestling, Det nordiska sjuårskrigets historia II, s. 45—53.
Sid. 162, rad. 29 f. Kongressen skulle öppnas den 1 Juli, men
hvarken de krigförande eller de medlande makternas sändebud voro då
på platsen, och det dröjde flere veckor innan de egentliga
underhandlingarna togo sin början. Vestling, anf. arb. II, s. 85—92.
Sid. 163, rad. 1 ,f. Endast en del af de svenska besittningarna
i Livland skulle af kejsaren öfverlemnas till Danmark. Resten skulle
han förläna åt den svenske konungen. Se Vestling, anf. arb. II, s. 105.
Sid. 169, rad. 21 f. Kyrkoordningen godkändes af presterskapet
först vid mötet i Upsala i Augusti 1572. Se Anjou, Svenska
kyrkoreformationens historia II, s. 197—200.
Sid. 208, not. 1. Frågan om utdraget ur Kalmare stadgar synes
hafva blifvit väckt af hertigen, ej af rådet. Se Boethius, Svenska
högadeln under K. Sigismunds regering I, s. 43, not. 1, 2.
Sid. 209, rad. 8 f. och 29 f. Den 19 Nov. 1592 hemstälde
visserligen hertig Karl till rådet, »om icke råd vore, att en
allmännelig riksdag måtte hållas»; men den 14 Jan. 1593 yrkade han i sitt
svar på rådets framställning, rörande »prestmötet i Upsala» endast,
att »så många af rådet, som kunna för handen vara och eljest alle
af adel, som der näst boendes äro, måtte komma der tillstädes».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
