- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
561

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

\

13 v v. granlund: tva svenska minnesmarken. 561

Adolfs mening var dock troligen icke blott att detta lejon skulle
utvisa hvarest han gått öfver floden — ty detta var mindre vigtigt —
eller föreviga den här utförda märkliga bragd, utan att antyda det
»Göta lejon» nu fattat post vid den ryktbara, mångbesjungna floden,
och att det der ämnade hålla trogen vakt. Här var det blott ett
utkast till planen, framstäldt i bild: Gustafsburg och Mainz skulle
förverkliga tanken.

Efter det afgörande slaget vid Breitenfeld den 7 September 1631,
som krossade katholikernes tryckande öfvervälde i Tyskland, upplöste
den nyss så mäktiga kejserliga hären, och hos protestanterne inom
och utom nämnda land framkallade en gränslös hänförelse och
förtjusning, hvilken gaf sig tillkänna på tusende sätt, ehuru samtiden
ingalunda fullt förstod bela framtidsbetydelsen af denna seger, var
Gustaf iVdolfs tåg mot vestra och sydvestra Tyskland blott ett
oafbrutet seger- och triumftåg. Vägen till kejsarens arfländer och till
och med till Wien låg öppen för segraren, och mången väntade att
konungen skulle fullfölja segern åt detta håll; flere tyske furstar och
bland dem churfursten af Sachsen erbjödo honom kejsarkronan; sjelfve
Axel Oxenstierna förebrådde efteråt konungen, att han försummat

Fidem. vix. reperturo.

Fortitudinis. exemplo.

DISCE. MILES. MILITÄRE.

Sarmatiæ domitor geminæ Gustavus ad Alpes.

Codanu vincens venit ab usque sinu.

Vistula quem dominum, dominum cognoverat Albis.

Transtulit heic ilium subjuge Rhenus aqua.

En annan förf., Joh. Ludv. Gottfried, som kallar sig »greflig Isenburgisk
hofpredikant», skref, i den tidens kraftiga men svulstiga stil, följande qväde öfver
samma händelse:

Ad Rhenum fiuvium.
Rhene pater, submitte caput, nec sit tibi probro
Cedere Suecorum Regi, cui Vistula cessit,
Vandalicique Ämnes alii, Suevus, Viadrusque,
Et citus ac multis celebris conflictibus Albis,
Alstera, Fulda, Sala, & quem non remoratus euritem est
Moenus et Hercimis curvus Nicer Alpibus ortus.
Qvid loquar Eoos ämnes, Vindamque, Becamque,
Q,uique Ruthenoruin lambit confinia Duinam?
Et quæ vsuccinea flavescunt flumina gutta.
Rhene pater, submitte caput, nec sit tibi turpe
Cedere magnanimo Regi, cui Balthica cedunt
Littora, Finnorumque sinus, longique recessus
Bothniæ et angusto quæ stant fréta stricta meatu.
Rhene pater, submitte caput, colloque feroci
Nobile sume jugum Regis meliora jubentis.
Tempus erit quo Danubius, Tiberisque, Padusque,
Puniceus Rubico, Latios qui terminât agros,
Alpinusque Athebis, vel amicus montibus Oenus,
Flumina se tibi dent socios, Avarisque, Lycusque,
Et pater Oceanus, Solisque cubilia Gades
Supplice mente colant Gustavi nomen Adolphi.
Sic voveo; et tauti Regis mandata capessant.

(Epigrammata dicata virtuti, honori & felicitati Gustavi Adolphi etc. pag.
24, 25.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free