Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
v v. granlund: tva svenska minnesmarken.
569
än den tanken, att — då han till namnet och i verkligheten var
protector för det tyska protestantiska förbundet, och öppet förklarade
att han ansåg sig kunna fordra samma höghetsrättigheter, som
kejsaren förut haft — det äfven vore nödvändigt att behålla dessa med
krigets rätt eröfrade och genom sitt läge vigtiga länder, för att
betrygga hans nya maktställning. Gustaf Adolf höll i Mainz ett lysande
hof, såsom en blifvande tysk kejsare, omgifven af en mängd tyske
furstar, och man har ej utan skäl jemfört decemberdagarne i Mainz
1631 med Napoleons vistelse i Erfurt. Hans qvardröjande här väckte
till och med misstroende vid franska hofvet, der man beskylde
honom för afsigter, att efter kufvandet af Ehenlandet och Elsass
ämna förena sig med Hugenotterne och söka störta katholicismen i
Frankrike.
Snart nödgades dock konungen lemna Ehen för att bistå Gustaf
Horn, hvilken i Bamberg hotades af Tilly, men innan han lemnade
denna trakt, uppdrog han åt ingen mindre än sin och rikets canceller
Axel Oxenstierna, såsom befullmäktigad legat, öfverdirektionen "öfver
Mainz och Rhendalen. Närmast honom förordnades pfalzgrefven
Christian af Birkenfeld och hertig Bernhard af Weimar såsom generaler
öfver de qvarlemnade trupperna, rhengrefven Otto såsom
öfverståthållare öfver öfverrhenska kretsen och Johan Sparre öfver erkestiftet
Mainz. Och för att försäkra sig om den katholska befolkningen,
påbjöd ban uttryckligen att den katholska religionsutöfningen ej fick
förhindras, att alle katholske prester, som förhöllo sig väl, skulle
beskyddas och försvaras, dock med vilkor att de med ed förbundo sig »att
vara konungen och Sveriges krorîa hulde och trogne, deras skada
hindra, deras bästa främja, ej hafva förbindelse med konungens
fiender, ännu mindre stödja eller biträda dessas rådslag, utan troget, vid
lifsstraff, uppenbara allt hvad utaf nämnde fienders råd eller
förehafvanden kunde blifva dem bekant».
Konungen hade låtit anlägga nya fästningsverk eller förstärkt
äldre på norra sidan om Mainz, och förenat dessa försvarsverk på
begge sidor om de båda floderna med två bryggor, för att lätt kunna
öfverföra trupper från den ena till den andra sidan. I de speciella
föreskrifter han lemnar rikscaneelleren om Rhendalens försvar, lägger
han den allrastörste vigten vid Mainz, och befaller att fästningsverken
skulle ytterligare förstärkas på begge sidor om floden. Komme
fienden alltför manstark, skulle rikscaneelleren inlägga garnison i Mainz,
gå öfver på andra sidan och derifrån söka »den Rhein mainteniren».
I andra bref förklarar han sitt välbehag öfver befästningarne och att
de hållas så starkt besatta
Gustafsburg hade formen af en regelbunden sexuddig stjerna och
har blifvit ansedd såsom ett mönsterverk af den tidens krigsbyg-
*) Kon. Gustaf II Adolfs br. till A. Oxenstierna, Oxenstiernska saml. i
Riks-Archivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
