Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXVIII
granskningar och anmälningar.
18
förstöra Preussens makt genom en underhandling med Österrike kan
ieke sättas i verket», svarade den hemlige utrikesministern. Den
officiella politikens ledare svarade med defensivalliansen af den 1 Maj.
Denna vann likväl ej Broglies gillande, emedan den gaf Frankrike en
för underordnad ställning och lemnade Österrike fria händer att vid
sidan af Frankrike välja andra bundsförvandter t. ex. Ryssland, hvilken
kombination skulle förstöra franska krediten i Polen och
omöjliggöra Contis val. Och dock arbetade prinsen sjelf på ett närmande
till Ryssland. Utan Broglies och franska ministèrens vetskap gaf han
franska sändebudet i Petersburg, chevalier Douglas, befallning att söka
åstadkomma ett förtroligt och direkt meningsutbyte mellan Rysslands och
Frankrikes suveräner. Den hemliga diplomatien utvecklades — och
invecklades. Två hennes representanter arbetande i alldeles motsatt
riktning, den ene för att i Polen underhålla antiryska tänkesätt, den
andre för att i Petersburg behaga ryska kejsarinnan!
Det sjuåriga kriget, säger förf., var icke, såsom man påstått,
något försvarskrig från Fredrik II:s sida. Den mot honom riktade
offensivallians mellan Österrike-Ryssland-Sachsen-Frankrike med ty
åtföljande förslag till delning af hans länder, hvilkens tillvaro Fredrik
predikade, är en »fantasmagori, som de tyska skriftställarne ännu taga
för allvar». Det är visserligen sant, att ifrågavarande allians vid
krigets utbrott icke var någon fait accompli. Men det är för v anan s v är dt,
huru författaren kan förneka, det goda ansatser funnos dertill, eller
frånkänna Fredrik rätten att misstänka en öfverhängande fara. Förf.
medgifver sjelf tillvaron af delningsfördraget mellan Österrike och
Ryssland samt bevisar genom framläggande af sin anherres planer, att
Fredrik II kände hvad som låg i luften. Frankrikes, på Broglies
initiativ vidtagna, underhandlingar med Sachsen, voro.Fredrik II icke
obekanta eller välkomna. Koncepten till tio af Broglies officiella depescher
från Dresden och cliiffret till hans hemliga korrespondens, som tidtals
gått genom preussiska postverket, hade 1755, genom en i diplomatiens
historia ingalunda ovanlig fintlighet, af preussiske envoyén i
Dresden, befordrats i Fredriks händer. Och redan i Okt. 1755 skref
konungen till sitt sändebud i Paris, Kniphausen, att han icke ville
förnya förbundet med Frankrike, om detta land slöte förbindelse med
Sachsen. — Då vid Fredriks infall i Sachsen, i Aug, 1756, en allmän
modlöshet yppade sig i detta land, var Broglie snart sagdt den ende,
som icke tappade hufvudet. Det var han, som afrådde August från
att lemna sin här i Fredriks händer, såsom denne begärt, och
uppmanade honom att fatta posto vid Pirna samt slås. »Jag har i
sjelfva verket blifvit ledaren af den polske konungens rådslag», skref
ban. Och ban tillade: »Det var hvad jag af allt i verlden minst väntat».
Han affärdadc kurirer till Paris och Wien för att begära hjelp och till
Douglas i Petersburg för att, om möjligt, genom honom förebygga de
ryska truppernas befarade tåg genom Polen, hvilket lands integritet
alltid låg honom om hjertat. Hans raska uppträdande, hvarigenom
Österrike fick tid att samla sig, vann bifall i Versailles, utom hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
