Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
le secret du roi.
XVII
markisinnan de Pompadour från att ensam inför efterverlden stå
belastad med skulden för de ödesdigra beslut, som ledde till ett
fruktansvärdt krig och försvagande af Frankrikes betydelse i Europa, och han
söker förhållandenas rot på en vida djupare och allmännare grund
än i en hersklysten eller retad qvinnas nycker. »Man behöfver blott
kasta blicken på en karta och rådfråga menniskohjertat», säger hertig
de Broglie, för att få svar på den frågan, hvilka motiv drefvo
aktö-terna i detta historiska drama. Förhållandet mellan Frankrike och
Preussen hade, enligt honom, varit såsom mellan en förmyndare och
en pupill, men Fredrik II var besluten att afskudda sig detta
plågsamma och underordnade förhållande. Sedan Frankrike i Preussen
fått en makt, som kunde hålla Österrike stången, blef det dess
uppgift att hålla jemvigt mellan båda, men jemvigt uppstår blott genom
lutning än åt den ena än åt den andra sidan; ett visst aflägsnande från
Preussen, vid dess tilltagande makt, och ett visst närmande till
Österrike voro således ganska naturliga, om ock nya böjelser hos den
franska politiken. Det stympade Österrike följde blott den starkaste
af alla drifter — försvarets. Så gled enhvar utför det sluttande
planet utan att behöfva synnerligen klandras. Den minst oklanderlige
var dock Fredrik. Förf. söker bevisa det med stöd af data och
moralen. Fredrik bjöd icke, såsom det blifvit påstådt, Frankrike sin
hjelp, då det hotades med krig från engelsk sida, än mindre kan
Frankrike, såsom det blifvit påstådt, hafva afslagit hans hjelpanbud
och sålunda sårat honom. Fredrik sjelf påpekar såsom ett skäl till
brytningen med Frankrike just detta lands önskan att vilja indraga
honom och Europa i ett allmänt krig på grund af en ren
kolonialtvist. Redan i Aug. 1755 bjöd England i Berlin förbund åt
Preussen, först d. 21 Sept, samma år debatterades i Frankrike Österrikes
alliansanbud. Österrike föreslog en förbindelse, som gick ut på
upprätthållande af status quo i Europa och således icke innehöll något
hot mot Preussens förvärf i det senaste kriget. Preussens allians med
England skadade deremot Frankrike, emedan den tillförsäkrade britterna
lugn för Hannover och gaf dem tillfälle att nedlägga bela sin kraft i
sjökriget mot Frankrike. Fredriks beteende var »un perfide abandon
et une hostilité traîtresse à peine déguisée». Den preussisk-engelska
alliansen af d. 18 Jan. 1756 framkallade den fransk-Österrikiska af d.
1 Maj 1756. Den senare alliansen hade, enligt förf:s ord, i trots af
de fleste historieskrifvares temligen hastiga dom blifvit nödvändig för
Frankrikes säkerhet, ja existens, ty det stod efter skilsmässan från
Preussen utan alla förbindelser af betydenhet på kontinenten. »Fredrik
hade icke lemnat det något annat val».
Knappt hade grefve de Broglie i Dresden fått kännedom om
Fredriks »förräderi» förrän han, i Febr. 1756, yrkade på en allians
mellan Frankrike, Österrike och Sachsen. Preussen skulle styckas.
Sachsen få spillrorna .af denna monarki, August III utbyta
kurfurstehatten mot en ärftlig tysk konungakrona och af tacksamhet lemna
polska tronen åt sitt öde, d. v. s. åt prinsen af Conti. »Er plan att
Hist. Bibliotek. 1880. ’ II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
