Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
le secret du roi.
XXIII
social, mais comme le dispensateur de la renommée. Il l’adula comme
un souverain, avec la même coquetterie discrète qui fit son succès
auprès de Louis XV, et courtisa l’Encyclopédie en même temps que
madame de Pompadour. La philosophie ne fut pas moins sensible à
la flatterie que la courtisane avec laquelle d’ailleurs, comme on sait,
elle a toujours bien vécu; en récompense, elle transforma en grandes
conceptions politiques toutes les entreprises avortées du ministre qui
avait su lui plaire. Madame de Pompadour n’a pas réussi à faire
de Soubise un grand général; la philosophie est presque parvenue à
faire de Choiseul un grand ministre. Nous subissons encore cette
illusion ...»
Knappt hade Choiseul fått utrikespolitikens trådar i sin hand,
förrän han kom den hemliga diplomatiens minorer på spåren och sökte
fylla deras gångar. Tercier fick från »premier commis» stiga ned
till den blygsamma platsen af arkivarie inom ministeriet, utan att
konungen ens bjöd till att hjelpa honom, och Durand i Varschau
först förbjöds att brefvexla direkt med sina kolleger i Danzig,
Konstantinopel och Petersburg och sedermera rappellerades. En son till
grefve d’Argenson, markis de Paulmy, hvilken en kort tid varit
krigsminister, skickades i midten af .1759 såsom ambassadör till Varschau
med instruktion, som icke tillät någon tänjning. Innehållet af denna
instruktion anför förf. såsom ett bland stöden för sitt påstående, att
»ingen minister har så, som Choiseul. och med en på samma gång
så grym och så kall beräkning öppnat afgrunden under Polens fötter
för att sedan låta det falla deri». Choiseul, hvilkens ofrivilliga
afträdande från den politiska skådebanan hittills betraktats såsom en
olycka för Polen, har, enligt förf., just genom sin politik störtat
Polen, i det han der upprätthållit anarkien. Förf. kursiverar särskildt
följande stycke i den nämnda skrifvelsen såsom synnerligen bevisande:
»Mais comme cette anarchie (Choiseul hade strax ofvanför kallat polska
styrelsen en anarki) convient aux intérêts de la France, toute sa
politique à l’égard de ce royaume doit se réduire aujourd’hui à la
maintenir». Den åsyftade verkan af detta citat förtages ej så obetydligt
genom ordet >.aujourd’hui», enär af detta framgår att här är frågan icke
om ett för alla tider bindande program utan om ett tillvägagående
i öfverensstämmelse med den allmänna politiska ställningen för
tillfället. Och hvarför har förf. icke kursiverat äfven de i omedelbart
sammanhang med det anförda, i samma sats stående orden : »et à
empêcher qu’aucune puissance n accroisse son domaine aux dépens de celui
de la Pologne» f Hvad kunde, under då rådande allianssystem, från
fransk sida göras för Polens .räddning ur anarkien? Grefve de Broglies
polska mission lemnar bidrag till den frågans besvarande. Mer
graverande för Choiseul förefaller onekligen en annan, äfven i kursiv-stil
återgifven del af instruktionen. Det är det stycke, hvari den franske
ambassadören befalles förekomma alla försök till bildande af en enskild
konfederation, emedan de i sammanhang med en sådan uppstående
olyckorna kunde leda till en förening polackarne emellan, »hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
