Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
svenska folkvisor.
XXXY
behöflighet man kan tvifla — så borde det undergå en omfattande
granskning samt erhålla en litteraturhistorisk belysning, hvilken fäste
vederbörligt afseende vid den jemförande folkviseforskningens vunna
slutföljder och befunne sig på höjden af den samtida vetenskapen på
detta område. För vår del, det erkänna vi öppet, hade vi långt hellre
sett att den kodex, hvilken den Afzelius-Rääfska samlingen erbjuder,
fått uppgå i en fullständig, vetenskapligt utarbetad samling af våra
kända folkvisor, ett arbete af samma hållning som Svend Grundtvigs
förträffliga för Danmark, och i hvilket så väl den Arwidsson-Rääfska
som Dybecks och andra materialsamlingar sammangjutits till ett
vetenskapligt helt och ytterligare riktats med de förråd, dem den gamla
tryckta vislitteraturen och nyare muntliga uppteckningar kunna lemna.
Men då så ej skett, får man vara tacksam för hvad som verkligen
vid-gjorts af de båda hvar på sitt håll fullt dugande utgifvarne, ehuru
man visserligen ej kan undertrycka den farhågan att den vigtiga
auge-lägenlieten af en verkligt vetenskaplig och fullständig samling af
Sveriges folkvisor genom det här anmälda företaget kommer att
undanskjutas till en obestämd framtid.
Hvad som här närmast angår oss, behandlingen af texten i den
nya upplagan, kan på grund af de redan föreliggande häftena
fullkomligt bedömas. Utg:s bemödande har varit att å ena sidan bibehålla
allt af det gamla arbetet som ej varit alldeles felaktigt, men å den
andra dels att rätta sjelfva vistexten, dels att lemna en fortgående
kommentar till hvar visa, i hvilken hennes frändskapsförhållanden,
hennes ställning till samslägtingar så väl inom som utom Sverige, hennes
uppkomst och utveckling m. m. så vidt möjligt utredas. Han har
dessutom sammanfört de båda afdelningar hvilka förefunnos styckevis
representerade i gamla upplagans tre delar, nämligen de s. k. romantiska
och de historiska visorna. För samtliga åtgöranden med afseende på
den gamla texten torde en redogörelse vara att vänta i förordet; och
der eller i samband dermed kommer nog äfven att lemnas en väl
behöflig förteckning på den talrika samling utländska böcker af hithörande
innehåll, hvilka utg. endast med knapp förkortning anfört i sina
anmärkningar. Hvad dessa senare vidkommer, innesluta de frukten af
mångåriga, med kärlek till ämnet drifna undersökningar och studier i
hela den vidtomfattande folkviselitteraturen. Dessa anmärkningars
syfte hafva vi i korthet uppgifvit, och utg. har i många fall vunnit
detsamma. Dock märkes att behofvet af sammanträngd form någon
gång varit till men för framställningens lättfattlighet och
undersökningens utförligare framläggande. Dessutom kan nämnas att utg. i
Grundtvig haft en föregångare, som på vissa delar af området lemnat
föga öfrigt att uträtta. På andra åter rör sig utg. fullt sjelfständigt,
och det sätt hvarpå detta sker visar att ban öfverallt pröfvat och
forskat sjelf och först efteråt rådfrågat föregångares arbeten.
Då arbetet ännu ej hunnit till de egentliga histoinska visorna, är
det ’helt naturligt att dess betydelse för fäderneslandets historia ej
framträder alldeles omedelbar. Det är dock långt från att sakna en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
