Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
â
Svar. I den under dessa förhandlingar vigtigaste punkten, att
svenska tropparna skulle enligt löfte utrymma Danmark, beviljades dock
ingen eftergift.
3:o. Fr. har på flera ställen1) sagt, att de anspråk, Karl Gustaf
våren och sommaren 1658 mot Danmark framställde, voro obilliga och
stridande mot Roskilder-freden.
Gr. (sid. 320) ogillar helt och hållet dessa Fr:s åsigter och
uppgifter.
Svar. Mot detta Gr:s personliga omdöme kan Fr. med lika
rätt åberopa sitt, häldst detta har på sin sida de samtidiga författarne
Terlon, Meadowe, Theatrum Europæum samt Gebhardi och Holberg,
hvilka båda senare dock möjligen kunna som danska häfdatecknare
misstänkas för partiskhet. Mot Gr:s skarpa omdöme öfver Danmarks
då förda politik anföra vi ur Terlons memoirer (tryckt 1681 sid. 186)
dennes ord, att
danska konungen, hafvande en gång gifvit sitt löfte, höll det
heligt, och skulle ej på något villkor bryta det.
Vid Fr:s ogillande af Karl Gustafs beteende anmärker Gr. (sid.
321), att »Pufendorf kunnat lemna hr Fr. bättre upplysning».
Svar. Handskriften till Pufendorfs historia om Karl Gustaf blef
på Karl den elftes befallning af Polus och Bergenhielm granskad,
hvarvid man utströk det, som ansågs menligt för Karl Gustafs minne.
Karl den elfte gaf sedermera Pufendorf till belöning för arbetet 2000
dukater och flera andra betydliga fördelar, och upplagorna deraf
dedicerades den ena till Karl Gustafs son, en annan till hans enka. —
(Se Warmholtz JU 4,840). Så var förhållandet. Det är ju tydligt, att
under sådana omständigheter Pufendorf skulle inför allmänheten så
vidt möjligt med tystnad förbigå de för denne konungs minne
ofördelaktiga dragen från 1658.
4:0, Fr. har sagt2), att Sverige uppdref sin fordrade
ersättningssumma från 200 till 300 och slutligen till 400,000 riksdaler.
Gr. förklarar (sid. 327) denna Fr:s uppgift »alldeles grundlös».
Svar. Den har dock sin grund i Theatrum Europæum 8: 884,
hvarest Fr:s uppgift ord för ord återfinnes. Tillvaron af ett sådant
Karl Gustafs förfaringssätt bevisas ytterligare genom dennes eget bref,
i hvilket han befallte sina underhandlare drifva på och stegra
skadeståndet för Guineiska Kompaniet till det högsta. (Hist. Saml. af C.
Adlersparre 5: 165. Jfr Holberg 3: 282).
5:0. Fr. har2) skrifvit: Efter ordalydelsen af Roskilder-freden
hade Sverge rättighet att återfå landskapet, fästningen, skeppet, men icke
någonting mer.
Gr. (sid. 324) säger denna uppgift vara »vederlagd».
Svar. Af nämnde freds ll:e och 14:e artiklar inhemtas, att de
fästningar, hvilka å båda sidor blifvit eröfrade, skulle åter lemnas utan
S. st. sid. 50-77.
2) Fryxell 12: 68.
S. st. sid. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
