Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
jaride : Hans K. M:ts repass, när jag blef skickad från Göteborg till
Hans Eæc. Riks-Amir. Wrangel på Seland, honom i största hemlighet
och secreto att berätta, det H. K. M:t intentionerade och hade i
sinnet de novo föra krig på Danmark, och att H:s Eæc. sig derefter
skulle rätta med den ordres, att så framt H:s Eæc. icke alldeles hade
qvitterat Seland, han det söka skulle att maintenera och evacutionerna
tergiversera. I synnerhet skulle han behålla Fyen och Halsskans på
Wensyssel väl besatta och sådant i största hemlighet} hvilket allt jag
H:s Eæc. mundtligen förebragte i Korsör} emedan H. M:t sådant
icke förtro kunde pennan efter mitt credetivs lydelse, som jag af H.
M:t med mig hade. E. J. Dahlbergh. m. p». Med denna uppgift
öfverensstämmer så till tid som innehåll Dahlbergs Dagbok ss. 158,
159, och likaledes en troligtvis (Gjörwell anser säkert) af honom sjelf
uppsatt lefvernesbeskrifning. (Se Gjörw. Sv. Bibi. 1: 93.)
Antagandet, att Karl Gustaf i medlet af April beslöt ånyo angripa Danmark,
grundar sig således på tre samstämmiga vittnesbörd af Dahlberg, som
härutinnan hade konungens förtroende; och det bekräftas ytterligare
derigenom, att man af Wrangels bref och åtgerder finner, huru denne
mottagit och medelst, att qvarhålla svenska troppar på både Fyen och
Jutland följt den föreskrift, Dalhbergs pass-anteckning omtalar.
Ter-lon, (franske underhandlaren) säger, att kriget beslöts »dans le voyage
qu’il (Karl Gustaf) fit à Gottemburg» April 1658. (Terlons
mémoires tr. 1681 sid. 187).
Dertill kan läggas, hvad också i 12 delens första upplaga anfördt
är, näml. att engelska sändebudet Meadowe i sin Narrative (s. 81)
likaledes säger, att Karl Gustaf redan i April 1658 fattat sitt beslut
om ett nytt krig mot Danmark.
Ehuru Fr. har för sin uppgift anfört dessa fem bestämdt talande
bevis, skrifver dock Gr., att han (Gr.) ej funnit någonting, som på
ringaste vis talar för den samma. Att han dock läst de sidor, på
hvilka dessa bevis äro införda, synes af andra hans ur desamma gjorda
citater. Mot en granskare, som tillåter sig ett dylikt förfaringssätt,
är det ändamålslöst att härutinnan ingå i ytterligare undersökning. I
stället och med hänsyn till frågan om Karl Gustafs uppförande
åberopa vi följande derom redan 1867]) yttrade anmärkningar.
I enlighet med förra tiders ultrapatriotiska häfdateckning hafva
flere ansedda skriftställare »sökt frikänna Karl Gustaf från ansvaret
för det sätt, hvarpå hertigen af Kurland 1658 tillfångatogs; — sökt
rättfärdiga hans anfall mot Polen 1655 och mot Danmark i Augusti
1658 — sökt i tystnadens natt undangömma den betydelsefulla taflan
af hans många och äfventyrliga delnings-förslag, samt förklarat honom
för en »stor statsman», o. s. v. och dessa försök hafva blifvit mottagna
med högljudt bifall.
Men en gång, och vare detta sagt icke blott om Karl Gustafs,
utan ock om mycken annan historia! en gång skola sanning och
rättskänsla vinna en afgörande seger,
*) Berättelser ur Svenska Historien af And. Fryxell 12 del. 4 uppl. sid. 254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
