Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
större uppmärksamhet. Och för hvarje gång ett nytt
framsteg göres, vare sig i kunskapen om enskilda språkliga
förhållanden eller i uppfattningen af en historisk ordboks
uppgift och metodiska uppställning, så åligger det
naturligtvis dem, som hafva att skaffa med en sådan ordboks
redigerande, att sorgfälligt tillse, om de kunna för ordboken
draga någon nytta af de nya resultaten samt om de
fordringar på lexikografien, som i nyutkomna skrifter framställas,
i deras arbete redan äro tillräckligt uppfyllda eller böra eller
kunna uppfyllas.[1]
Ett värdefullt bidrag till teorien för nyare språks
lexikaliska behandling har nyligen publicerats i det första häftet
för innevarande år af »Sitzungsberichte der
philosophisch-philologischen und der historischen Classe der h. b.
Akademie der Wissenschaften zu München». Där ingår näml.
(sidd. 53—91) Professor Hermann Pauls i
Vetenskapsakademien den 3 februari detta år hållna föredrag »Ueber die
Aufgaben der wissenschaftlichen Lexikographie mit
besonderer Rücksicht auf das deutsche Wörterbuch». Redan det
stora anseende, författaren eger bland nutidens språkforskare,
manar till ett allvarligt studium af hans uppsats; denna visar
sig också innehålla synnerligen behjärtansvärda anmärkningar
och förslag. Närmast utgår Paul från den stora af bröderna
Grimm år 1837 påbegynta, af Weigand, Hildebrand, Heyne,
Lexer och Wülcker fortsatta, ännu ej fullbordade stora tyska
ordboken; hans uttalanden äro likväl till allra största delen
af den art, att de kunna tillämpas på utförligare
historiskt-lexikalisk behandling af hvilket som helst af de lefvande
kulturspråken, företrädesvis de med tyskan nära besläktade.
Författaren åsyftar icke att allsidigt och uttömmande behandla
sitt rika ämne; han säger uttryckligen, att han förbigår sådana
fordringar, hvilkas berättigande kan anses allmänt erkändt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
