Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad som hindrar en lexikograf att tillräckligt anlita sin
språkkänsla, är (förmodar Paul) nog ingenting annat än den
filologiska vanan att tillägga beviskraft blott åt sådant, som
har stöd i skriftliga källor.[1] Men språkkänslan beror ej på
tillfälligheter och godtycke, utan har tillkommit under
bestämda historiska villkor och måste därför vara väsentligen
densamma hos många andra individer, hos hvilka den
utvecklat sig under väsentligen samma villkor. Därför bör
också lexikografen tvinga språkkänslan att bikta fram hela
sitt innehåll, på samma gång han måste sörja för tillräcklig
kontroll till upptäckande af hvad i hans språkkänsla beror
på dialektinflytelser eller individuella ovanor och missförstånd
— ty allt sådant finnes i någon mån hos enhvar. Hvad
kontrollen angår, bör här omnämnas, att vid Svenska
Akademiens ordboksarbete hvarje af någon särskild redaktör
författad artikel hittills granskats af alla de öfriga redaktörerna[2]
samt dessutom af personer utanför den fasta redaktionen.
Faran för att den lokala eller individuella uppfattningen
skulle kunna framställas såsom allmängiltig, synes därigenom
vara ganska väl förebygd.
Huruvida redaktörerna af Akademiens ordbok verkligen
ur sin språkkänsla tillvaratagit allt, hvad de kunnat, har jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>